Vårglädje i stort, men mest i smått

Våren är en underbar tid då man kan njuta av både det storslagna och av de små detaljerna. Naturen, och våra trädgårdar bjuder på blommande fruktträd, magnolior, forsythia, hägg, kejsarkronor, tulpaner, narcisser och andra praktfulla träd och blommor som tar för sig och bildar skyar och hav av blommor. Naturen visar upp sig i grönt och vitt men också  i alla andra tänkbara färger och färgkombinationer.

Vi ser ofta helheten men glömmer kanske ibland bort detaljerna. Samtidigt som man förundras över ängens prakt, lundens täcke av växter, lökrabattens sprakande färgprakt och trädens blommande kronor som tecknar sig mot himlen så finns det en hel värld av skönhet i varje växt, i varje liten del.

Ståndarna och pistillen är fint inramade i pingstliljans mitt. Stoppar man
dessutom dit näsan så är doften hänförande. Sorten är från
början av 1900-talet (Narcissus poeticus Àctaea´).

Tulpanen Orange Emperor (Orange Breeze) är en långlivad
kejsartulpan (Fosteriana) som kommer tillbaka år efter år.

Helt vanlig pärlhyacint (Muscari armeniacum), men ack så söt.

Här växer de tillsammans, pingstliljorna, tulpanerna och pärlhyacinterna
(och en och annan lungört som frösått sig).
Senare tar funkia, alunrot och krollilja över.

Förra året åt rådjuren upp nästan alla mina tulpaner men i år
ser det ut som om jag kommer att få njuta av dem lite själv också.
Ni som har läst inlägget om chokladbakelser i rabatterna ser vad
det är som står mitt i planteringen. Just precis, det är en oasiskudde
indränkt med blodmjöl. Inte så snyggt men effektivt. Sen jag
satte upp dem så har tulpanerna fått vara ifred. Jag har bara vid
ett par tillfällen fyllt på med lite blodmjöl som jag strött över
oasisbitarna varefter jag duschat dem med lite vatten från
blomsprutan. Inför blomningen tänkte jag ta bort dem
för att det ska bli lite finare.

Vid sidan av de stora lite pråliga blommorna finns de små blomstren som tillsammans också bjuder på hänförande upplevelser. En äng med pärlhyacinter eller kungsängsliljor, en gräsmatta full av vitsippor eller en matta med myskmadra som bjuder på underbar ljus grönska med ett flor av små, små vita blommor och en doft som förundrar ......

Kungsängsliljans (Fritillaria meleagris) vackra skira blommor är underbara.

Många kunsängsliljor (Fritillaria meleagris) tillsammans ger ett
lite romantiskt intryck, tycker jag.

Vitsippa (Anemone nemorosa)

Vitsippor (Anemone nemorosa) som växer vilt i gräsmattan är speciellt.
Man får verkligen lust att plocka en bukett och ta med sig lite av känslan in.

Den här lilla raringen (Dicentra) är nyplanterad. Jag fick den nyligen av
min syster och trodde inte den skulle blomma i år, så oj vad glad jag
blev när blomstänglarna började skjuta upp.

Här växer mamma Dicentra i min systers trädgård.

I min garageslänt där silverarv (Cerastium) och vintergröna (Vinca minor)
samsas om utrymmet så mår silverarven bäst i år. Den riktigt långa torra
våren har inte gynnat vintergrönan som föredrar lite fuktigare jord än vad
den fått hålla till godo med. Visst är silverarvens små ulliga blad vackra? 

Vintergrönan (Vinca minor) bjuder på en del blommor, om än lite sparsamt.

Myskmadran (Galium odoratum) har inte gått i blom än men jag
tycker att man kan känna den speciella doften av hö redan nu. 

Att fånga ögonblicket precis när blommorna börjar slå ut är också underbart så avslutningsvis blir det några närbilder på knoppar på väg.

Rosenplister (Lamium maculatum)

Mossflox (Phlox subulata)

Kaukasisk förgätmigej (Brunnera macrophylla)

Kantnepeta (Nepeta x faassenii)

Den här vackra knoppen som håller på att slå
ut tillhör en växt som i princip alltid odlas som
marktäckare för det praktfulla bladverkets skull.
Det är Gullgröna (Waldsteinia ternata).

Eftersom jag bar mig lite dumt åt när jag planterade förra helgen så har jag haft med mig ett liggunderlag runt för att kunna fotografera. Jag ville inte gå på jorden och förstöra strukturen vid planteringen så jag stod så långt ner i spagat jag kunde och böjde mig så långt fram som möjligt. Ryggen blev lite ledsen men är nu på bättringsvägen. Planteringen har fått några väl utplacerade trampstenar som förhoppningsvis kommer att hindra mig från dylika gymnastiska övningar i framtiden. Jag njöt dock av min trädgårdsrunda igår och grannarna fick lite underhållning när jag kröp runt med kameran. Allt väl alltså!

Hoppas allt är väl med er också, 

och min färgglada altan jag skrev om i förra veckan är inte bortglömd, den kommer, 

tills dess goa vänner, njut så mycket ni kan, i stort, och i smått.

Kram Anna-Karin