söndag 18 februari 2018

Vintersådd - anvisningar, råd och massor med underbara fröer

Efter många om och men har våra vintersådder kommit på plats, i trädgården under ett täcke av snö. Det var ett tag sen jag hörde av mig sist. Vår familj har likt tripp, trapp trull insjuknat i influensa och krafterna har trutit rejält. Vi är nu på bättringsvägen och orken liksom lusten börjar så smått återvända. Det är skönt!

Sådderna behövde ut innan vinterns slut, varför jag kämpat på med dem.

Eftersom jag är barnsligt förtjust i fröer kunde jag inte låta bli att fotografera dem innan jag sådde, och nu i helgen när jag känt mig lite piggare har jag "lekt" med frökorten och bildbearbetningsprogrammet. Kul, kul!

Nedan följer bilderna på fröerna jag sått, men först några råd på vägen.


Råd vid vintersådd.

Winter sowing
Glöm inte bort att numrera lådorna med
vattenfast penna.
Man glömmer lätt och små hjärtblad
är ofta förvillande lika.
När man vintersår måste man ha såkärl som både släpper in och ut vatten. De måste också ha ljusgenomsläppliga lock eftersom en del fröer är ljusgroende. I anvisningar brukar det stå att dessa fröer ska sås på ytan eller mycket ytligt, och det är således för att de behöver ljus för att kunna gro. Plast är inte kul, men i det här fallet är byttor av hållbar och väderbeständig plast bra. De kan användas år efter år. Jag använder lådor från IKEAS SAMLA - serie i storleken 28 x 19 x 14 cm. De är lagom stora, rymmer många små plantor och blåser inte så lätt i väg när vindarna viner. Enda nackdelen är att det är lite bökigt att borra hål i dem. Man behöver en borrmaskin.

Förutom såkärl behöver man bra jord. Såjord fungerar oftast bra om det inte rör sig om specialplantor. Trots att såjorden är porös kan den ibland behöva luckras ännu mer, för att det ska bli riktigt väldränerat. Det bästa är då att blanda i grus eller vermikulit. Perlit fungerar också bra som dräneringsmaterial men kan ibland orsaka algpåväxt, vilket stör fröernas och växternas utveckling. I år fanns det bara en dålig såjord och en som redan var blandad med perlit när jag kom till affären. Eftersom jag inte kände mig särskilt kry köpte jag den färdigblandade, för att slippa köra runt till fler ställen. Får se hur det går. I vanliga fall brukar jag blanda själv.

För att det ska finnas tillräckligt med näring när plantorna växer sig större och rötterna börjar leta sig neråt så blandar jag i lite (en dryg tesked) pelleterad hönsgödsel i understa jordlagret.

Förutom för att luckra jorden så är grus, vermikulit och i viss mån också perlit bra att använda för att täcka sådden med, som ett lager längst upp. Det skyddar fröerna och hjälper dem att behålla fukten.

Sand kan också användas som både dränerings- och täckmaterial. Det är också mycket bra att ha när man ska så små fröer på ytan. Man kan då blanda fröerna med sanden innan man lägger på dem.

Till sist: vatten. Inget vatten- ingen groning. När man vintersår utomhus sköter oftast naturen om bevattningen, men jordytan bör trots det vara väl genomfuktad innan man sår.  Ofta är det bra att låta såkärlen stå inne ett dygn innan de ställs ut, så att fröerna hinner dra åt sig ordentligt med fukt.

Winter sowing



Nåväl, då var det dags.  :)
Det blir som tidigare nämnts ingen lista över vad vi vintersått hittills i år, utan istället en bildkavalkad. Ibland saknas de fullständiga namnen på fotona. Det finns dock en fullständig lista över mina fröer och frösådder allra sist i det här inlägget. Den är låååååååång. :)

Vet inte varför, men det är få saker jag tycker så mycket om som fröer. Jag blir fascinerad och lycklig när jag tittar på dem. Så lika men ändå så olika. Mångfacetterade. Detalj- och löftesrika.

Jag njuter! Måhända är jag fortfarande lite feberhet. :)

Vintersådd Winter sowing

Vintersådd Winter sowing

Vintersådd Winter sowing

Winter sowing

Winter sowing

Vintersådd Winter sowing

Det är tur de inte rör på sig! :)

Vintersådd Winter sowing
Vintersådd Winter sowing
Vintersådd Winter sowing

Hoppsan! Kanske rör de på sig trots allt.

Vintersådd Winter sowing

Vintersådd Winter sowing

Vintersådd Winter sowing

Vintersådd Winter sowing

Vintersådd Winter sowing

Vintersådd Winter sowing

Kaffebönor? Fröna från den vita studentnejlikan är pyttesmå men tittar man noga ser man små distinkta strukturer, och visst liknar de väl kaffe?

Vintersådd Winter sowing

De flesta perenner som klarar våra vintrar har fröer som också gör det, och som följaktligen lämpar sig för vintersådd. Många växter går förstås att så inomhus också, men en del behöver en kylperiod för att gro och vad kan då vara bättre än att ställa ut dem. Man slipper trängas med dem i kylskåpet (eller i enstaka fall i frysboxen).


Något om fröerna.

En del fröer har kort hållbarhet och bör sås så snart som möjligt. De blir snabbt gamla och förlorar då sin grobarhet.
Exempel: Backsippa (Pulsatilla), Julros (Helleborus), Lunddocka  (Glaucidium), Nunneört (Corydalis), Ruta (aklejruta, violruta m.fl) (Thalictrum), Stormhatt (Aconitum), Treblad (Trillium), Ärt (Lathyrus) m.fl.

Andra fröer behöver en lång torkperiod för att gro bra. De ska inte sås för tidigt, till exempel de flesta vallmo (Papaver).

Många fröer behöver en kylperiod för bra groning. Man säger att de måste stratifieras (köldbehandlas). Behandlingen består av att man ställer sådden kallt, så det är inte så besvärligt som det låter. :)
Exempel: bäckanemon, stormhatt, de flesta starr, en del gräs, lunddocka, fjällkåpa, ruta, smörboll, ............. listan kan göras lång.

Vissa fröer är ljusgroende. De måste sås på ytan så att ljuset kommer till om de ska kunna gro.
Exempel: Lavendel (Lavendula), Viva (Primula), vissa anemoner, vissa gentiana m.fl.

Om man saknar anvisningar kan man ofta hitta bra information om sådder på nätet.


Till sist
Tänkte jag skulle ta ett kort på de snötäckta lådorna när den nyfallna snön låg orörd och fin. Men någon hann före. :)

Winter sowing




Jag hoppas allt är bra med er!
Snart är influensatiderna över,
istället kommer ljuset mer och mer.
Dagarna blir allt längre,
och snart är det
VÅR.

Kram Anna-Karin





Vår frölista. Om du vill. :)
Den är lång och innehåller mycket information. Du får gärna fråga om det är något du undrar över.


Aktuell frölista: 2018

Frölistan följer med år från år, och uppdateras varje vår.
Senast uppdaterad 180211

M = Mörker = Frön som gror i mörker. Fröna ska täckas. Riktigt små frön med största försiktighet.
L = Ljus = Frön vars groning stimuleras av ljus. Fröna ska inte täckas. Ljuset nödvändigt för groning. Fröna sås inte i, utan ovanpå jorden. Eventuellt kan man täcka med ett mycket tunt lager perlit eller vemikulit. Ibland kan man blanda fröna med sand eller finkornigt grus och därefter placera ovanpå jordytan.
K = Kallsådd = Sådden ska stå kallt i fyra till åtta veckor. Idealisk temperatur 3 – 8 plusgrader. Några få släkten kan kräva långvarig kyla i upp till sex månader, t.ex. Penstemon.
KK = Sådden kan behöva två kallperioder (vintrar) för att gro.
V = Varmsådd (rumstemperatur) = Sådden ska stå varmt, ca 15 - 20 grader (ibland varmare). De flesta fröerna i den här gruppen gror inom en till två veckor. En del behöver dock betydligt längre tid.
K – V = gror när den flyttas från kyla till värme (eller när våren kommer vid vintersådd utomhus.)
V – K = behöver först värme och sen kyla, och gror först när värmen kommer åter året därpå. (I naturen först vår och sommar, sen vinter och sen groning våren därpå.)
V – K – V = Fröer som behöver två varma perioder. Utvecklar roten under den första och hjärtbladen under den andra.

Gibberal – syra (GA – 3) = Ett ämne som ibland behövs för att stimulera groning (OBS! Giftigt). Jag har aldrig använt det.

Jag föredrar vintersådd framför förkultivering inomhus. Även om fröna är varmgroende så vintersår jag, förutsatt att fröerna klarar vårt vinterklimat. De flesta perenner som överlever våra vintrar har fröer som också gör det.

När jag vintersår i plastlådor utomhus brukar jag blanda i lite pelleterad hönsgödsel i botten. Då finns det extra näring till växterna när de växer sig större, och jag behöver inte omskola i krukor lika snabbt. Ibland tar jag plantorna direkt från lådan till rabatten. Det är ganska arbetsbesparande.
När inget annat anges använder jag såjord (S – jord).

Frölistan nedan är min personliga, och är på intet vis det enda rätta sättet att så olika växter på. Den är givetvis inte heller heltäckande.

X före ett växtnamn betyder att växten redan såtts. X betyder att växten vintersåtts nu i år. X betyder att sådden är äldre och att den lyckats. X betyder att fröna inte grott, eller inte grott än (en del växter  tar flera år på sig), eller att växten gått ut. K betyder att växten finns i vår trädgård men att den inte är frösådd (att vi har fått den, köpt den eller annat).


Växterna står i alfabetisk ordning efter deras svenska namn eller släktnamn. Alla vivor står således under viva, oavsett om det är bollviva, kandelaberviva, lundviva eller annan viva. Saknas svenskt namn har de sorterats efter sitt latinska släktnamn.




Våra fröer 2018

Träd och buskar
X Benved, Körsbärsbenved (Euonymus planipes) Planteringsjord blandas med finkornigt grus eller perlit (50/50). MK (ev.MV). Täck fröerna med ett tunt lager sand, perlit eller vermikulit. Grotid 6 – 12 månader.

X Spirea, Vippspirea (Holodiscus discolor) MK – V. Såjord. Fuktad jordyta. Så ytligt. Låt lådan stå inne ett dygn innan den ställs ut, så att fröerna hinner dra till sig ordentligt med fukt innan de kommer ut i kylan. Skotta gärna snö över lådan. Allra bäst är att så på hösten eftersom fröerna behöver både väta och kyla för att gro när våren kommer.

Klätterväxter
X X Klematis, Brun klematis (Clematis fusca) Sådda på ytan och täckta med vermikulit. Fröpenslarna bortklippta. Det blev ingen groning förra året, så har nu sått igen och istället låtit fröpenslarna vara kvar.
X Klematis (Clematis cyanea syn. Clematis Atragene-Gruppen ’Blue Tapers’) Så på ytan och täck med ett tunt lager vermikulit. Klipp bort fröpenslarna.
X Klematis, Skogsklematis (Clematis vitalba ’Paul Farges’ (tidigare ’Summersnow’) Så på ytan och täck med vermikulit. Klipp bort fröpenslarna
X Klematis, Stor Vippklematis (Clematis terniflora Flammula – Gruppen) Vinterförvaras frostfritt. Så på ytan och täck med vermikulit. Klipp bort fröpenslarna.

De flesta Clematis MK – V. Ibland ska man ta bort fröpenslarna för att förhindra mögel i sådden. Blanda i lite planteringsjord i såjorden, men ha ren såjord i översta lagret.

X Klocka, slingrande porslinsklocka, Fattigmansginseng (Codonopsis pilosula ’Dang Shen’)
X Klocka, slingrande porslinsklocka (Codonopsis sp.)
Codonopsis: LV eller MV.

Perenner
X Akleja (Aquilegia vulgaris var. stellata ’Black Barlow’) MV.
X Akleja (Aquilegia vulgaris ’William Guiness’ (’Magpie’)) MV.
Aquilegia: De olika arterna skiljer sig åt.

X X Anemon, Bäckanemon (Anemone rivularis) MK – V. Så relativt ytligt och täck med vermikulit.  Fick bara några plantor vid första sådden och har nu sått igen.

X Anisisop, blå med limefärgade blad (Agastache rugosa ’Golden jJubilee’)
X Anisisop, orange (Agastache aurantiaca ’Najavo Sunset’) Fröerna troligen gamla med låg grobarhet.
X Anisisop, vit (agastache foeniculum ’Album’)

Backsippa (Pulsatilla - blandade frön, troligen för gamla)
Pulsatilla: Fröerna har mycket kort livslängd. Så snarast möjligt. Sådd fram till mars kan fungera med årets fröer. V eller K.

X Bäckbräcka (Boykinia aconitifolia) 

X Cikoria (Cichorium intybus)

X Digitalis, axfingerborgsblomma, perenn (Digitalis parviflora)
X Digitalis, Brunblommande fingerborgsblomma, perenn (Digitalis stewartii)
X Digitalis, Brun fingerborgsblomma, troligen perenn (Digitalis ferruginea)
X Digitalis, Gul fingerborgsblomma, perenn (Digitalis grandiflora)
De flesta Digitalis MV. Blanda såjord, planteringsjord och grus i understa lagret och såjord och grus i det översta. Täck fröerna med ett tunt jordlager som motsvarar dubbla fröets storlek.

X Drakmynta (Physostegia virginiana ’Crystal Peak White’)

X Franska blåmunkar (Jasione laevis ’Blaulicht’)

Hyacint, Engelsk klockhyacint (Hyacinthoides non-scripta)  Så på en halv centimeters djup.   
De flesta hyacinter MV – K.

X Japansk lykta (Physalis alkekengi) MK (ev. MV). Täck med ett tunt lager grus, perlit eller vermiculit.

K Kobrakalla, Parasollkobrakalla, Vattrad stam (Arisaema consanguineum) V

X Klippstånds (Ligularia dentata ’Desdemona’) Troligen V. Låg grobarhet eftersom det brukar vara en stor andel tomma fröskal.

X Klocka, liten blåklocka (Campanula rotundifolia)
K Klocka, Praktklocka (Platycodon grandiflorus ’Mariesii’)


X Klöver, Svavelklöver (Trifolium ochroleucon) MV eller KV. Så relativt ytligt och täck med vermikulit.
Trifolium: Ta hål i eller slipa skalet före sådd. Gror de ej så ta upp och slipa/ta hål igen.
 
X Lavendel (Lavandula angustifolia) LV. Blanda fröerna med grus och sprid ut över ytan. Täck eventuellt med perlit.  

X K Malva, Mauretansk rödmalva (Malva sylvestriss ssp. mauritiana ’Bibor Felho’) M. Se till att fröna är ordentligt täckta.

X Martorn, Alpmartorn (Eryngium alpinum) MK (ev. MV). Täck med ett tunt lager grus, perlit eller vermikulit. Grotid 1 – 3 månader.

X Nattljus, Gulnattljus (Oenothera fruticosa) V.

X Nysrot, purpurfärgad (Veratrum nigrum)
X Nysrot, vit (Veratrum album)
Veratrum: MK (ev.MV). Täck med tunt lager grus, perlit eller vermikulit. Grotid 1 – 3 månader.

X Näva, ängsnäva (Geranium pratense ’Midnight Reiter’) V.

Pion, Rosenpion (Paeonia veitchii)
Paeonia: se separata anvisningar.

X Prästkrage (Leucanthemum vulgare) 
X Prästkrage, Jätteprästkrage (Leucanthemum superbum ’Crazy Daisy’)

X Röllika, Praktröllika (Achillea filipendulina ’Cloth of Gold’)

X Solhatt, röd (Echinacea purpurea) De flesta Echinacea MV. Så på en centimeters djup. 

X Stor Mexikohatt (Ratibida pinnata) Troligen V och troligen L. Så ytligt, fröna får inte täckas helt. 

X Studentnejlika, vit (Lychnis chalcedonica ’Alba’)
De flesta Lychnis V.

Treblad (Trillium okänd, troligen för gamla)
K Treblad (Trillium sp., troligen för gamla)
Trillium: Fröerna har extremt kort livslängd. Plocka helst fröerna innan de är fullmogna och tvätta dem noga. Sås så snart som möjligt. Förvaras i kylskåp om de inte kan sås direkt. V.

X Trädgårdssolbrud (Helenium autumnale ’Western’)

X Vallmo, Jättevallmo, Orientalisk vallmo (Papaver Orientale – Gruppen ’Coral Reef’)
X Vallmo, Jättevallmo, Orientalisk vallmo (Papaver Orientale – Gruppen ’Royal Wedding’)
Papaver: De flesta Papaver LV eller MV. Vilket som. Så ej Papaver för tidigt. Fröerna behöver en lång torkperiod innan sådd.

X Viol, Styvmorsviol (Viola tricolor)

X Viva, Bollviva, blå (Primula denticulata)
X Viva, Praktviva (Primula sieboldii’) Den här kan vara LK. Fröna troligen bara hållbara i sex månader, och således nog för gamla nu.

De flesta Primula LV men LK fungerar bra det också. Såjord blandat med ganska mycket grus för att få det extra väldränerat. Så på ytan och täck med ett mycket tunt lager perlit.

X Vädd, Fältvädd (Scabiosa columbaria) Så relativt ytligt.
X Vädd, Gulvädd (Scabiosa ochroleuca)
De flesta Scabiosa MK – V. Blanda såjorden med grus för att få det väldränerat. Täck först fröna med ett tunt lager jord och sen med ett tunt lager vermikulit.

Gräs, halvgräs och starr
X Fryle, Silverfryle (Luzula nivea) KV (ev.MV).

X (Det är troligen något annat vi fått) Gräs, Darrgräs (Briza media) Troligen MV.
X Gräs, Glansmiskantus (Miscantus sinensis ’Kleine Fontäne’) MK bäst. MV går men då endast ca 50% grobarhet.

X Starr, Hängstarr (Carex pendula)
Carex: De flesta Carex MK (En del kan gå med MV men då oftast med lägre grobarhet.)

Gräs och gräsliknande växter sås ”klumpvis”. Vid omskolning skolas de om tussvis, med ca 10 strån tillsammans i varje kruka.  En del gräs och gräsliknande växter gror i värme. En del måste ha en köldperiod. De flesta (om det är perenna arter som klarar vårt klimat) klarar en köldperiod, och kan därför vintersås.  I många anvisningar står det att man ska blanda fröna med sand och fördela över jordytan. I andra att man ska täcka fröna med ett tunt lager jord. Båda metoderna fungerar troligen bra. Jag brukar täcka med ett tunt lager jord (små frön mycket tunt och större frön lite tjockare) och sen ett lager vermikut överst.

Gräs och gräsliknande växter tycker om när det är väldränerat. Därför kan det vara bra att blanda såjorden med grus innan sådd.

Lökar, knölar med mera (i fröstadiet)
X Grönlilja (Zigadenus elegans) MV. Så ytligt och täck med vermikulit.  

K Paradislilja (Paradicea liliastrum)


Annueller och bienner

De som jag markerat med X är bienna, de andra är sådana jag sår till och från hela tiden.

Blomstermorot (Daucus carota)

Blåklint, vild, gammaldags (Centaurea cyanus)

Jungfrun i det gröna (Nigella damascena’Miss Jekyll’)

Krasse, Buskkrasse, Indiankrasse (Tropaeolum majus ’Tip Top’)
Krasse, Buskkrasse, Indiankrasse, blandade sorter (Tropaeolum majus)

Lejongap (Antirrhinum majus ’Lipstick silver’ eller kanske blandat)

X Martorn, Silvermartorn (Eryngium giganteum ’Miss Wilmot´s Ghost’) MK (ev. MV). Täck med ett tunt lager grus, perlit eller vermikulit. Grotid 1 – 3 månader.

Ringblomma, blandat (Calendula officinalis)

X Rödkvanne (Angelica gigas) K (kanske V). Så på ytan och täck med först en blandning av grus och vermikulit och sen med ytterligare ett lager vermikulit, så att täckets totala tjocklek blir 4 mm. Använd såjord men blanda i lite planteringsjord. Endast såjord i översta lagret.

Snokört (Echium plantagineum)

Solros, Jättesolros (Helianthus annuus ’Giganteus’)
Solros, Jättesolros (Helianthus annuus ’Uniflorus’)

Stockros, aprikosfärgade blommor (Alcea rosea)
X Stockros, okänd blandning (Alcea rosea)

Sömntuta (Eschscholzia californica)

Tagetes, Liten tagetes (Tagetes tenuifolia ’Golden Gem’)

Vallmo, Opievallmo (Papaver somniferum)

Grödor, perenna
X Gräslök, Kinesisk gräslök (Allium tuberosum)
X Rucola, Italiensk rucola, Vild rucola (Diplotaxis tenuifolia)
X Syra, Ängssyra (Rumex acetosa)

Grödor, ett- och tvååriga
Basilika, flera olika sorter (Ocimum basilicum)
Broccoli (Calabrese natalino)
Böna, Bondböna (Vicia faba L. ’Leidse Hangers’)
Böna, Rosenböna (Phaseolus coccineus L.)
Chili (Capsicum baccatum ’Jamaican Bell’)
Chili, Cayennepeppar (Capsicum annuum ’De Cayenne’)
Chili, Kristinas milda (ICA)
Chili, Kristinas mellanstarka (ICA)
Chili, Turkisk peppar, Rosemary Pickles (Capsicum annuum ’Biberiye Tursu’)
Dill (Anethum graveolens L. ’Como’)
Gurka, Slanggurka (Cucumis sativus ’Longo da China’)
Gurka, Slanggurka (Cucumis sativus ’Marketmore 76’)
Koriander (Coriandrum sativum ’Confetti’)
Koriander, Bladkoriander (Coriandrum sativum ’Leisure’)
Kål, Grönkål (Brassica napus ’Red Russian’)
Kål, Grönkål, Palmkål, Svartkål (Brassica oleracea ’Nero di Toscana’)
Kål, Grönkål, Purpurkål (Brassica oleracea ’Scarlet’)
Kål, Spetskål, Röd (Brassica oleracea ’Kalibos’)
Lök, Gul lök, Jättelök (Allium cepa ’Ailsa Craig’)
Lök, purjolök (Allium ampeloprasum ’Musselburgh’)
Lök, purjolök (Allium porrum ’Autumn Giant 2’)
Lök, Röd lök (Allium cepa ’Long Red Florence’)
Majs, Sockermajs (Zea mays ’Golden Bantam’)
Mangold (Beta vulgaris ’Rhubarb Chard’)
Morot, Sommarmorot (Daucus carota ’Nantes 2’)
Morot, Sommar- och vintermorot (Daucus carota ’F1 Laguna’)
Nyzeeländsk spenat (Tetragonia tetragonoides)
Orientalisk blandning, Spicy Baby Leaf
Paprika, röd, okänd sort (Capsicum annuum)
Paprika, minipaprika, okänd sort (ICA) (Capsicum annuum)
Persilja, slätbladig (Petroselinum crispum ’Plain Leaved 2’)
Rucola, ettårig (Diplotaxis tenufolia ’Speedy’)
Rädisa (Raphanus sativus ’Köpenhavns Torve 2’)
Rödbeta (Beta vulgaris ’Forono’)
Rödbeta (Beta vulgaris ’Crosby´s Egyptian’)
Rödbeta (Beta vulgaris ’Chioggia’)
Sallat, Bindsallat, Romansallat (Lactuca sativa ’Little Gem’)
Sallat, Miniplocksallat (Lactuca sativa ’Baby Leaf Gourmet’)
Sallat, Vintersallat (Valerianella locusta ’Verte de Cambrai’)
Spenat (Spinacia oleracea ’F1 Palco’)
Squash, sommarsquash (Cucurbita pepo ’Black Beauty’)
Tomat, okänd sort från Hornudden (Solanum lycopersicum)
Tomat (Solanum lycopersicum ’Golden Bumble Bee’)
Tomat, ampeltomat (Solanum lycopersicum ’Tumbling Tom Red’)
Tomat, busktomat (Solanum lycopersicum ’Mini Bell’)
Tomat, Fönstertomat (Solanum lycopersicum ’Wilma’)
Tomat, urtomat (Solanum lycopersicum)
Ärt, brytsockerärt (Pisum sativum ’Sugar Snap’)

Övrigt
Okänd växt 1
Okänd växt 2
Okänd växt 3
Okänd växt 4




Växter som såtts från frö, men där fröerna nu är slut

Träd och buskar
X Spirea, Koreansk plymspirea (Aruncus aethusifolius) MK (ev. MV). Täck fröerna med ett tunt lager grus, perlit eller vermikulit. Grotid 1 – 3 månader.

Klätterväxter

Perenner
X Akleja, blåvit (Aquilegia vulgaris) MV.
X Akleja, guldakleja (Aquilegia chrysantha ’Yellow Star’)
X Akleja, Japansk akleja (Aquilegia flabellata ’Alba’) MV.
X Akleja, kristallakleja (Aquilegia caerulea ’Kristall’ Coloradoakleja) MK – V.
X Akleja, lilavit (Aquilegia vulgaris) MV.
X Akleja (Aquilegia buergeriana ’Calimero’) MK – V. (ev. GA – 3) Så på ytan och tryck till helt lätt. Täck tunt med vermikulit.
Aquilegia: De olika arterna skiljer sig åt.

X Backsippa, Tidig backsippa (Pulsatilla halleri)
Pulsatilla: Fröerna har mycket kort livslängd. Så snarast möjligt. Sådd fram till mars kan fungera med årets fröer. V eller K.

X Fjällkåpa (Alchemilla alpina) MV – K. Blanda såjorden med grus för att få det väldränerat. Se till att jorden är ordentligt uppblött innan sådd. Täck först fröna med ett mycket tunt lager jord och sen med ett tunt lager vermikulit. Låt eventuellt lådan stå inne i 1 – 2 veckor innan den ställs ut för att slippa vänta på groningen till nästa år.

X Fotblad, Indiskt fotblad (Podophyllum hexandrum) De flesta Podophyllum MV. Så relativt ytligt och täck med vermikulit. Blanda i lite planteringsjord i såjorden, men ha ren såjord i översta lagret.

X Gentiana, Kungsgentiana (Gentiana makinoi ’Alba’) LK. Så på ytan och täck med ett tunt lager perlit.

X Japansk ostronört (Mertensia maritima ssp. asiatica) K (eventuellt V). Så på ytan och tryck bara till helt lätt. Täck med ett supertunt lager vermikulit. Använd såjord men blanda i vermikulit för att få det riktigt poröst.

X Julros (Helleborus hybridus ’Picotee’) De flesta Helleborus MV – K. Är färskgroende och ska sås så snart som möjligt. Bäst utomhus. Blanda såjorden med lite grus för att få det väldränerat. Täck först fröna med ett tunt lager jord och sen med ett lager vermikulit. Låt lådan stå inomhus ett dygn innan den ställs ut.

X Lunddocka, vit (Glaucidium palmatum ’Album’) MK. Fröna har låg hållbarhet och bör sås så snart som möjligt. (ev. GA – 3). Blanda såjorden med grus för att få det väldränerat. Så fröna på ytan och tryck till helt lätt. Täck sen med först ett mycket tunt lager jord och sen ett tunt lager vermikulit. Låt lådan stå inomhus ett dygn innan den ställs ut.

X Löjtnantshjärta, vitt (Lamprocapnos spectabilis ’Alba’) K (Kanske V). Såjord blandat med grus för att få det väldränerat. Så ytligt och täck med ett tunt lager vermikulit.

X Pion, buskpion (Paeonia Purpurfläckig buskpion Ganzu – Gruppen)
X Pion (Paeonia ’Lemon Chiffon’)
Paeonia: se separata anvisningar

X Ruta, Aklejruta, vit (Thalictrum aquilegiifolium ’Album’) MK – V.
Thalictrum: De flesta Thalictrum MK – V. Kort livslängd på fröna. Låg grobarhet på torkade frön. Bäst utomhus. Blanda såjorden med grus för att få det väldränerat. Täck först fröna med ett tunt jordlager och sen med ett tunt lager vermikulit.

X Smörboll (Trollius sp.) Så ytligt och täck med en blandning av grus och vermikulit.
X Smörboll, Kinesisk smörboll (Trollius chinensis) Så ytligt och täck med en blandning av grus och vermikulit.
Trollius: MK – V. Bäst utomhus. Behöver troligen ordentlig kyla, och om de inte sås utomhus behöver de troligen stratifieras (köldbehandlas) i frysen och inte i kylskåpet. Använd såjord men blanda i lite grus.

X Stormhatt, blå, hög (Aconitum sp.)
X Stormhatt, gul (Aconitum anthora)
X Stormhatt, Slingerstormhatt (Aconitum hemsleyanum)
X Stormhatt, Sydstormhatt (besläktad med Nordisk stormhatt) (Aconitum lycoctonum ssp.     neapolitanum)
Aconitum: MK. Fröerna har begränsad livslängd. Låg grobarhet på torkade frön. Så ytligt och täck med vermikulit. Bäst utomhus. Förvaras i kylskåp om de inte kan sås direkt.

X Swertia (Swertia perfiolata) K (eventuellt L). Så på ytan och täck med ett mycket tunt lager vermikulit.

X Tolvgudablomma, vit (Dodecatheon dentatum ’Album’) De flesta Dodecatheon LK – V. Så på ytan utan att täcka. Använd såjord men blanda i vermikulit för att få det riktigt poröst.

X Trädgårdsnattviol (Hesperis matronalis) V (kan vara L). Täck med ett tunt lager perlit.

X Trädgårdtemynta, vit (Monarda Hybrid ’Schneewittchen’) De flesta Monarda LV. Så på ytan och täck med ett mycket tunt lager perlit.

X Vallmo, Fjällvallmo (Papaver radicatum) KL. Så på ytan utan att täcka. Använd såjord men blanda i vermikulit för att få det riktigt poröst.
Papaver: De flesta Papaver LV (en del MV). Så ej Papaver för tidigt. Fröerna behöver en lång torkperiod innan sådd.

X Vitluva (Mitella diphylla) Troligen LK. Kortlivade frön. Bör sås så snart som möjligt. Såjord blandat med ganska mycket grus för att få det extra väldränerat. Så på ytan och täck med ett mycket tunt lager perlit.

X Viva, lundviva (Primula elatior) Den här kan vara LK.
X Viva, Japansk viva (Primula japonica ’Postford White’)
X Viva, Kandelaberviva (Primula bulleyana)  
De flesta Primula LV men LK fungerar också bra.

X Ärt, Gyllenärt (Lathyrus aureus) MK eller MV. Kortlivade frön. Så på vintern. Mycket långsamgroende. Om inte fröna är helt färska måste man fila, blötlägga och/eller göra hål i fröerna före sådd.
X Ärt, vårärt (Lathyrnus vernus) MK eller MV. Kortlivade frön. Om inte fröna är helt färska måste man fila/gnugga och/eller blötlägga fröerna före sådd. Eventuellt också göra hål i dem.

Gräs, halvgräs och starr
X Gräs, Diamantrör (Calamagrostis brachytricha) MK. Blanda såjorden med lite grus. Så på ytan och täck fröna med först ett tunt lager jord och sen med ett lager perlit eller vermikulit. 

X Starr, Bronsstarr (Carex comans) De flesta Carex MK. (Det här kan dock fungera med MV också.)
X Starr, Spikklubbestarr (Carex grayi) De flesta Carex MK.
Carex: De flesta Carex MK (En del kan gå med MV men då oftast med lägre grobarhet)

Gräs och gräsliknande växter sås ”klumpvis”. Vid omskolning skolas de om tussvis, med ca 10 strån tillsammans i varje kruka.  En del gräs och gräsliknande växter gror i värme. En del måste ha en köldperiod. De flesta (om det är perenna arter som klarar vårt klimat) klarar en köldperiod, och kan därför vintersås. I många anvisningar står det att man ska blanda fröna med sand och fördela över jordytan. I andra att man ska täcka fröna med ett tunt lager jord. Båda metoderna fungerar troligen bra. Jag brukar täcka med ett tunt lager jord (små frön mycket tunt och större frön lite tjockare) och sen ett lager vermikut överst.

Gräs och gräsliknande växter tycker om när det är väldränerat. Det kan därför vara bra att blanda såjorden med grus innan sådd.

Lökar, knölar med mera (i fröstadiet)
X Sandlilja, Stor sandlilja (Anthericum liliago) MK. Så ytligt och täck med vermikulit.

X Lilja, Krollilja (Lilium Martagon-Gruppen ’Mrs R. O. Backhouse’) Troligen K (kanske V). Groning kan dröja till året efter sådd.

Annueller och bienner

Grödor perenna
X Björnrot (Meum athamanticum) MK. Så relativt ytligt och täck med ett tunt lager vermikulit.

X Gräslök, vit (Allium schoenoprasum ’Album’)

X Rankspenat (Hablitzia thamnoides) K (Troligen L). Så på ytan. Täck inte, eller endast mycket tunt med perlit. Använd såjord men blanda i lite planteringsjord. Endast såjord i översta lagret.




Fler fröer från STA – får se vilka vi får 😊


Vaktelbär (Gaultheria shallon) K.

Klocka, slingrande porslinsklocka (Codonopsis cardiophylla)

Aster, Fjäderaster, vit (Kalimeris incisa ’Alba’) V.

Anemon (Anemone narcissiflora ssp. crinita syn. Anemone crinita)
Anemone Narcissiflora – Gruppen: LK. Fröna förlorar snabbt i grobarhet och bör sås så snart som möjligt. Svåra. GA – 3.

Bergvallmo, blå (Meconopsis Fertile Blue Group ’Lingholm’)
Meconopsis: Gruppen som ’Lingholm’ ingår i: V. Så i ren torv. Blanda inte i något dräneringsmaterial som t.ex. perlit. Det försämrar rotutvecklingen. Grotid ca 3 veckor. Växtens rötter kan inte utvecklas i temperaturer över 15 grader så direkt efter groning måste plantorna flyttas till ett ljust utrymme som håller 8 – 15 grader. Annars dör de.
Man kan också starta sådden utomhus under våren.
Fröna har minst två års hållbarhet och ett år gamla frön gror också mycket bra.
Se upp för tomma frö (skenfrö).

Digitalis, Grön fingerborgsblomma (Digitalis viridiflora)

Gentiana, Knippgentiana, blå (Gentiana asclepiadea) V eller K. De första åren är plantan liten och ynklig, men sen kommer den fint.

Glim, Karpaterblära (Silene zawadskii) V eller K.
Glim, Smällglim (Silene vulgaris) V eller K.
Glim, strandglim (Silene uniflora syn. Silene maritima syn. Silene vulgaris ssp. maritima) V eller K.
Silene: Om du kallsår så starta inte sådden i värme. Det ger sämre resultat. Om du sår utomhus så ta in sådden om det blir för kallt, och fortsätt sen med den som en vanlig innesådd. Om groningen blivit avbruten kan fröna ibland gro en andra gång året därpå. I övrigt gäller olika anvisningar för olika arter.

Gloxinia, vit (Incarvillea delavayi ’Snowtop’) MV.

Harört, Guldharört (Bupleurum longifolium ssp. aureum) Troligen V. (Ettåriga släktingar kan sås på friland, och eventuellt den här också, eftersom den frösår sig.)

Lejonsvans, gul, Pagodblomma (Phlomis russeliana) MK eller MV. Täck med jord till dubbla fröets storlek.

Malva, Axmalva, vit (Sidalcea candida ’Bianca’)
Malva Sidalcea candida: K (eventuellt L). Så så tidigt som möjligt, gärna i januari. Täck med 2 - 4 mm perlit, vermiculit eller finkornigt grus. Gror långsamt och oregelbundet, samma år eller året därpå. Fröna har hårda vattentäta skal och håltagning kan underlätta groningen, men är ej nödvändigt.

Ormrot, blodormrot (Bistorta amplexicaulis syn. Persicaria amplexicaulis) Troligen MK.

Pimpinell, Blodtopp (Sanguisorba officinalis)
Pimpinell, Rosenpimpinell, vit (Sanguisorba obtusa ’Alba’)
Pimpinell, hängpimpinell, vit (Sanguisorba tenuifolia ’Alba’)
Pimpinell, hängpimpinell (Sanguisorba tenuifolia var. parviflora)
Sanguisorba: Alla pimpineller utom S. minor behöver kyla (K). Eventuellt L. Pimpinellerna ska sås mycket ytligt men kan täckas med ett tunt lager perlit eller vermikulit. Låd sådden stå inne ett dygn för att dra till sig fukt innan den ställs ut. Pimpinellerna tar några år på sig innan de blir fullvuxna.

Sköldpaddsört, vit (Chelone glabra) K eller V. Täck med ett tunt lager perlit, vermikulit eller grus.

Stormhatt, äkta, vit (Aconitum napellus ’Album’)
Stormhatt (Aconitum lycoctonum ssp. moldavicum)

Treblad (Trillium chloropetalum)

Trebladsspira (Gillenia trifoliata) K. Kräver en lång kylperiod. Plantorna växer mycket långsamt och de första åren ser de ut som taniga små stackare. Sen kommer de snabbt. Ibland kan groningen underlättas om man tar bort skalet runt fröerna innan sådd.

Törel, Kärrtörel (Euphorbia palustris) K (eventuellt L). Så så tidigt som möjligt, helst i januari. Täck sådden med 2 – 4 mm perlit, vermikulit eller finkornigt grus. Gror långsamt och oregelbundet. Ibland inte förrän året därpå.

Vallmo, Atlasvallmo (Papaver atlanticum)

Veronika, Axveronika (Veronica spicata ssp. incana) LK eller eventuellt LV. Så på ytan och täck ej. Kan kanske blandas med lite sand innan sådd, och sen placeras på jordytan. 2 – 3 år gamla frön verkar ge bäst resultat. Grotid 1 – 6 månader.

Violruta, vit (Thalictrum delavayi ’Album’) MK – V.

Viva, fjällviva, vild (Primula scandinavica)


Gräs, Flaskborstgräs (Elymus hystrix syn. Hystrix patula) MV.
Gräs, Äkta fjädergräs (Stipa pennata) MK.
Gräs, Ryskt fjädergräs (Stipa tirsa) MK.
Gräs, Jättefjädergräs (Stipa gigantea) Troligen MK. Så ytligt.
Gräs, Vårälväxing (Sesleria heuffleriana) MK (eventuellt MV). Täck med ett tunt lager perlit, vermikulit eller grus.
Gräs, Darrgräs (Briza media) MV.
Starr, Palmstarr (Carex muskingumensis) MV. Fröerna bör täckas med ett jordlager som motsvarar deras dubbla storlek.


Purpurklätt, vit (Lychnis coronaria ’Alba’)