Magnolia

Har precis kommit hem efter en härlig vecka i Trysil där vi varit med våra vänner. Jag har bara hunnit ta en snabb runda i trädgården mellan uppackning, tvätt och handling och får njuta av den annalkande våren i trädgården senare under veckan. Under tiden tänkte jag använda ett inlägg om magnolior som jag skrivit tidigare. Jag har under många år funderat på att plantera en magnolia. Det är en riktig längtansväxt och ingen kan väl låta bli att hänföras av de enorma blommorna som kommer på bar kvist tidigt om våren. När jag gör det här inlägget ger jag mig ut på riktigt djupt vatten för mina kunskaper om magnolior är begränsade. Jag läser på, fascineras och lär mig. Det stora problemet är att jag inte har några egna bilder utan lånar dem från "public domains". Det är alltså gratisbilder på nätet och på dem står aldrig arten angiven. När jag är osäker så skriver jag det i bildtexten.

Foto: Pixabay

Helst vill jag ha en magnolia som med tiden blir ett träd. En del sorter kan bli riktigt höga, upp till tolv meter har jag läst,  men med tanke på att de är krävande och växer ganska långsamt så är nog fem meter en mera rimlig och kanske möjlig höjd. Hur som helst så är valet av växtplats enormt viktigt, och i mitt fall också besvärligt.

Det finns en ganska bra plats med sur, näringsrik och fuktig jord. Det som behöver förbättras är dräneringen, men jag får åtgärda det genom att gräva kanaler nere i planteringsgropen och på så vis föra bort lagom mycket av vattnet. Platsen är annars solig, skyddad och varm så det skulle bli perfekt om det inte vore för att jag själv, inifrån huset och från den egna trädgårdens sittplatser, bara kommer att kunna se trädet i motljus tidigt på morgonen. Att lägga ner allt arbete som krävs och ta bort de, i och för sig ganska risiga kornellerna som växer där nu, gräva bort alla rötter och bereda platsen för en magnolia känns lite surt, eftersom det ju är i motljus, när solens strålar silas genom de undersköna blommorna, som trädet är som vackrast.

Att sitta här och se hur solens strålar fångas i de magnifika
blommorna är nog mycket njutbart och........
Foto: Pixabay

..... att också kunna se magnolians blommor teckna sig mot den klarblå himlen
är säkert också en upplevelse man kan leva länge på.
Foto: Pixabay

Jag har länge haft beslutsångest men kommit fram till att det tyvärr inte finns något annat ställe där jag kan sätta magnoliaträdet. Att ge upp drömmen om den perfekta placeringen i motljus har suttit långt inne men trädgården ser ut som den gör och jag får ge mig. Som en tröst tänkte jag dock, förutom trädet, sätta även en lite mindre magnolia som kan stå så att den fångar solens eftermiddagsstrålar medan jag sitter i min vilstol och njuter av en kopp kaffe.

Med den här utsikten blir nog kaffet extra gott.
Som ni nog märkt så gillar jag kaffe.
Foto: Pixabay

Ett magnoliaträd och en magnoliabuske får det alltså lov att bli. Kanske redan i år men troligtvis först nästa. Egentligen är det inte så dumt att vänta ett år och låta planerna mogna fram så sakteliga. Att börja fundera på vilka magnolior som jag helst vill ha kan jag dock göra redan nu och det känns inspirerande och väldigt kul. Här följer några olika arter.

Japansk magnolia

Den japanska magnolian (Magnolia kobus) är härdigast av alla magnolior. Den går i zon III och IV. Enligt vissa källor kan trädet bli tolv meter högt och enligt andra endast sex. Är det någon som har en japansk magnolia som närmar sig tolv meter? Svårt att veta vilket som är rätt men tolv meter låter lockande. Den blommar med vita doftande blommor på i det närmaste bar kvist i april - maj. Nackdelen är att den behöver växa i många år innan den börjar blomma

Japanska magnolia (Magnolia kobus)
Foto: Wikipedia

Kan detta vara en japansk magnolia  (Magnolia kobus) som håller på att slå ut? 
Jag tror det men vågar inte säga säkert.
Foto: Pixabay

Stjärnmagnolia

Stjärnmagnolian (Magnolia stellata) är tålig men växer långsamt. Den blommar tidigt med stjärnlika vita blommor på bar kvist och blir två till tre meter hög. Får den ett varmt och skyddat läge klarar den zon III.  Sorten `Royal Star´blommar lite senare och har väldoftande blommor.

Stjärnmagnolia (Magnolia stellata)
Foto: Wikipedia

Hybridmagnolia 

Hybridmagnoliorna (Magnolia x loebneri) är korsningar mellan stjärnmagnolia och japansk magnolia och de är ganska härdiga. Med rätt placering klarar de zon III och kan bli upp till sex meter höga. De börjar blomma redan som rätt unga plantor och blommorna kommer tidigt på våren. Sorten `Leonard Messel´ har liksom stjärnmagnolian stjärnformade men rosa blommor medan `Merrill´ är vit och doftande. Båda sorterna har ganska kraftiga grenar och den enda nackdelen är att blommorna är lite mindre. 

Hybridmagnolia (Magnolia x loebneri) `Merrill´
Foto: Wikipedia

Kan detta vara en hybridmagnolia (Magnolia x loebneri)  `Leonard Messel´?
Foto:Pixabay

Praktmagnolia

Praktmagnoliorna ( Magnolia x soulangeana) med sina stora näckroslika blommor är nog de som är mest kända och kanske den sort som de flesta tänker på när man pratar om magnolior. Träden som går att odla i zon III blir ofta väl förgrenade och några meter höga.

Praktmagnolia (Magnolia x soulangeana) med sina stora 

näckroslika rosa blommor på bar kvist bjuder nog på 

den mest överdådiga blomsterprakten av alla.
Foto: Wikipedia

Praktmagnolia (Magnolia x soulangeana)
Foto: Pixabay

 Om manförstorar bilden ser man att det är en praktmagnolia 
(Magnolia x soulangeana) i blom. Den växer i ett hav av pingstliljor (Narcissus).
Foto: Pixabay

Det finns en sorts praktmagnolia som heter Magnolia denudata. Den har rent vita blommor. En annan sort, Magnolia denudata `Purple Eye´, har blommor som ska vara  rosa vid basen men i övrigt helt vita. Den är nog mycket vacker på ett lite mer odramatiskt vis än den helt rosa. På svenska kallas de Yulanmagnolia.

Yulanmagnolia (Magnolia denudata)
Foto: Wikipedia

Rosenmagnolia

Rosenmagnoliorna ( Magnolia Liliiflora-Gruppen) bildar en till två meter höga buskar som blommar med rosa eller vita blommor på nästan bar kvist. De är förhållandevis härdiga (Zon II), blommar redan i tidig ålder men har förhållandevis små blommor. De sorter jag funnit är `Betty´och `Susan´. `Betty´ har röd knopp som övergår i rosa när blomman slår ut och `Susan´ har lilarosa knoppar och blommor.

Ser ut som rosenmagnolia `Susan´ men jag är inte säker.
Foto: Pixabay

Buskmagnolia 

Buskmagnolian (Magnolia sieboldii) är speciell. Den föredrar sol men klarar ett halvskuggigt läge. Den blommar inte förrän i juni och då är bladverket redan frodigt och grönt. Blomningen är inte lika praktfull som hos andra magnolior utan mera stillsam. De tunna lite nickande blommorna är dock undersköna och när de vissnat bildas dekorativa frukter. Buskmagnolian är en vid och utbredd buske som blir två till tre meter hög. 

Buskmagnolians underbara blommor. Zon III.

Foto: Wikipedia

Förutom ovanstående magnolior så finns det många fler. Växtsläktet omfattar över 200 arter och de växer naturligt i Asien, Syd- och Nordamerka. Här kommer några avslutande bilder. Visst är de läckra!

Fiskstjärtsmagnolia (Magnolia fraseri)
Botaniska trädgården Göteborg
Foto: Wikipedia

Junimagnolian (Magnolia obovata) är härdig i åtminstone zon III.
Det är ett träd som kan bli 20 meter högt och jag funderar på att
ersätta mina björkar med fyra såna här. Skojade bara!
Foto: Wikipedia

Sommarmagnolia (Magnolia  x wieseneri)
Hybrid mellan buskmagnolia och junimagnolia.
Svårt att tänka mig något vackrare.
Foto: Wikipedia

Förutom magnoliorna i vita, rosa och lila nyanser så finns de gulblommiga. Det får dock bli en annan gång. I sommar tänker jag besöka en magnoliaträdgård eller en handelsträdgård med magnolior som specialitet för att se så många som möjligt i verkligheten.

Magnoliorna jag ska plantera är väldigt speciella för mig och jag vill verkligen att de ska trivas och växa upp till ståtliga exemplar som sprider glädje och skönhet under många år.

Som tur är finns det ingen anledning att ha bråttom utan jag kan fortsätta att planera, drömma och sukta ett tag till. När det väl blir av så kommer det att bli fantastiskt.

Ha det riktigt gott allihop!

Anna-Karin

Chokladbakelser i rabatterna?

Jag har planterat ut små chokladbakelser i mina rabatter. De ser ut som små brownies dekorerade med lite blå maskeringstejp. Sååå Fiiina! Grannarna undrade vad jag höll på med och det kan jag förstå.

Ser mumsigt ut, eller hur?

På morgonen när jag var på väg till bilen slängde jag som vanligt ett öga i rabatten bredvid infarten och upptäckte att jag haft ovälkommet besök.

Eftersom jag läst i en av mina trädgårdstidningar att blodmjöl och en speciell typ av doftkuddar kan stoppa rådjuren bestämde jag mig för en tur till Plantagen. De hade inga doftkuddar men istället fick jag ett tips som lät lovande.

Innan jag hade tid att prova tipset strödde jag blodmjöl runt tulpanerna.
 Nackdelen är att blodmjölet man strött ut rinner bort när det regnar 
och då är det fritt fram för "vitrumporna" igen.

Här kommer tipset jag fick på Plantagen. Jag hoppas verkligen det fungerar för förra året var bedrövligt. Rådjuren åt upp de flesta av mina tulpaner, liljeblomningen var klart decimerad och i rödbetslandet åt de helt rent.

För att tillverka de fina chokladbakelserna som förhoppningsvis håller
rådjuren borta behövs: varmt vatten, blodmjöl, oasis (den sorten
som suger upp vatten) samt blompinnar.

Lägg blodmjölet i det varma vattnet.

Jag tog rejält med blodmjöl......

Rör om så att blodmjölet löser sig i vattnet. Jag fick en del klumpar kvar som 
inte ville lösa sig men kanske tog i lite för mycket.

Skär oasisen i lagom stora bitar.

Trä upp oasisbitarna på blompinnar och bada dem
ordentligt i blodmjölsröran. Fäst en bit maskeringstejp,
eller annat snyggt, en bit ner på pinnarna så att de blöta
tunga oasisklumparna hålls uppe och inte kanar ner.
( Där dök min lilla medhjälpare upp. Tussan verkar
inte sky doften av blodmjöl men hon har nog
inte samma smak som rådjuren. )

Det luktar lite spännande i burken med blodmjöl.

Badda oasisbitarna ordentligt och låt dem ligga
några minuter och suga upp vätska.

Färdiga för "utplantering".

Eftersom jag har tulpaner på flera ställen så blev det
rätt många "bakelser". Tanken är att doften från dem ska
sprida sig med vinden och avskräcka rådjuren.

Det fick bli ett par i de orange liljorna också.

Eftersom jag inte provat metoden förut så kommer jag att berätta hur det går i ett senare inlägg.

Precis som rådjuren verkar kunna berätta för varandra var det finns godsaker att äta så hoppas jag att de kan meddela varandra att besöken i min trädgård ska upphöra. Typ, ett meddelande som nedan.

Viktigt meddelande!

Jag, rådjurens talesman, måste tyvärr meddela er, mina vitrumpade vänner på Hammarö, att den populära restaurang TULPANEN har tvingats stänga på grund av sanitära olägenheter. En obehaglig och säkert hälsovådlig stank har spridit sig på hela serveringen. Ni som brukar gå dit och äta krispiga tulpanknoppar bör sluta med det omedelbart. Att vistas på TULPANEN eller i dess närhet kan vara direkt skadligt och avrådes bestämt.

Som avslutning, kära rådjursvänner, hoppas jag att vi snart finner en ny fin restaurang, gärna i lite skoglig miljö, där vi kan äta oss mätta och nöjda.

Med vänliga hälsningar

Rådjurens ordförande

Foto: Pixabay

Ungefär så hoppas jag att rådjuren ska resonera så att min dröm om blommande tulpaner och liljor i trädgården blir verklighet.

Tack alla ni som läser, gillar och kommenterar!

Jag blir så glad!

Hoppas ni får en fortsatt skön vår!

Kram Anna-Karin

Vanliga julrosor, klockjulrosor och nyvakna humlor

Det är fortfarande ganska kallt vilket gör att vårgrönskan sakta kommer smygande. Jag tycker det är skönt för då hinner man med och njuta av naturens och trädgårdens uppvaknande. När värmen kommer snabbare blir det mer färgsprakande men då går det så fort. Risken är då att man rätt som det är står där mitt i försommaren och undrar vad som hände med våren. I år känns det som om vi kommer att få en lång vår. Härligt!

Igår såg jag de första humlorna som ivrigt letade nektar i de utslagna krokusarna.

Jag hörde det välbekanta surrandet och hittade
humlan i en krokus (Crocus).

Här är hon på väg upp efter ett, får vi hoppas, lyckat nektarsök.

Hon har fått lite pollen på magen.....

..... och på rumpan.

De första humlorna är för mig ett av de käraste vårtecknen. Av de nektarsökande insekterna är det humlan som vaknar först. Vårens humledrottningar är mycket större än de humlor man ser senare under sommaren men så vilar också hela ansvaret för sommarens humlebestånd på dem. Det är bara de befruktade humledrottningarna som överlever vintern. De är fulla av befruktade ägg och letar ivrigt nektar för att klara av den förestående äggläggningen. När äggen väl lagts och larverna börjar komma ut så har drottningen själv ansvar för att skaffa föda till hela sin första kull av ungar. Det finns alltså all anledning att vara rädd om vårens humledrottningar så att det blir många humlor som kan pollinera fruktträd, jordgubbar och andra godsaker senare under säsongen.

Hästhoven (Tussilago farfara) är rik på nektar
och omtyckt av humledrottningarna.

Hästhov (Tussilago farfara) i närbild. Makalöst vacker!

Två andra växter som blommar tidigt och hjälper humlorna att klara den första kritiska perioden är lungört (Pulmonaria) och sälg (Salix caprea).

Andra vårtecken jag funnit är porslinshyacinten och blåsippan.

Porslinshyacinten (Puschkinia scilloides) är härdig i hela landet och
sprider sig villigt om den inte placeras för torrt.

Att blåsippan (Anemone hepatica) förekommer i sånger och
dikter är inte förvånande. Så fin!

Till sist några bilder på de kära julrosorna. Klockjulrosen, som väl inte är så vanlig, är inte vacker på samma sätt som de vanliga julrosorna, men den har något visst i sitt gracila växtsätt som lockar mig.

På lite håll ser nästan klockjulrosen (Helleborus foetidus) lite skräpig ut.
Jag gillar dock de ganska stora palmlika vintergröna bladen.

På nära håll ser man blomknopparna, och i all sin
enkelhet har de något visst som tilltalar mig.

Blommorna blir inte så mycket häftigare när de slått ut, men de är nog
fulla med godsaker. En humla flög in och jag satt med kameran och
väntade på att den skulle komma ut igen. Det gjorde den först när
mina ben inte höll för den obekväma ställningen längre.

Bilderna är tagna igår i Värmland, Hammarö kommun. Idag har jag massor med jobb att göra och det går lättare när man ser hur vårsolen strålar utanför fönstret och man vet att det är ljust ganska länge på kvällarna.

Vårkramar 

Anna-Karin

Underbart och lite mindre underbart

Idag har solen strålat och värmen mot vår södervägg varit så skön. Att sitta där, ta en kopp kaffe och bläddra i två nyinköpta trädgårdstidningar har varit underbart. Tidningarna är fyllda av superfina reportage från olika trädgårdar, tulpaner så långt ögat når, rosor som blommar överdådigt, uteplatser där man skulle kunna sitt hur länge som helst och bara njuta, sagoskogar, drömväxthus, smart design och struktur, blommande urberg, fina stenläggningar och stendekorationer, fantastiska vårkrukor, förtjusande växter och oändligt mycket mer.

Tidningarna är verkligen fina och ger massor med
inspiration och tips. Att läsa dem enbart för 
njutnings skull är heller inte fel.

Förutom att sitta mot solväggen och läsa så har jag klippt ner vinterståndarna, eller i alla fall hälften av dem. Jag klipper det vissna i småbitar som får ligga kvar i rabatter och planteringar. Jorden får tillbaka en del av näringen, blir mera mullrik och får bättre struktur. Ibland när växtmassan är stor eller när jag blir väldigt trött i handen så åker bara en del tillbaka i planteringarna och en del går oklippt direkt till komposten. Lite fusk alltså!

Före klippning och .......

..... efter.  Det här är ett trädgårdsland med bara ett fåtal perenna köksväxter.
Jag tänker lägga på lite stallgödsel och vända ner allt, utom perennerna,
lite senare när jorden rett sig ordentligt.

Mitt i allt det bruna börjar persiljan (Petroselinum crispum) från i fjol visa sig.
Jag brukar använda fjolårets innan den går i blom. 
Under tiden kan den nysådda ta ordentlig fart.

Min  kompost flyttar jag runt mellan fyra olika ställen. Tre av mina pallkragar
står sålunda på gamla kompostbottnar. Varje år får den äldsta odlingen ånyo bli 
kompost medan den befintliga komposten istället blir en ny odling. Runt runt! 
De här kompostbottnarna har trädgårdens absolut bästa odlingsbetingelser.
De fungerar som djupsängar.

Nedklippt "bös" som jag vänder ner i jorden i mina gamla kompostodlingar.

Fina rödbetor från kompostodlingarna. En rödbeta räcker till
två inläggningsburkar men jag föredrar att äta dem kokta med
smält smör eller med chevre, flytande honung och pinjenötter.
Trots sin storlek är de supermjälla och fina.

Oklippt.

Klippt. I den här slänten brukar jag sätta tulpanlökar eftersom bambi har
lite svårt att komma intill. Jag också numera. 
Undrar om landet vuxit under årens lopp eller om jag blivit lite mindre vig?

I en av de nya trädgårdstidningarna, Allt om Trädgård FIXA, finns ett reportage från Carolin Zanders underbara trädgård. Hon odlar bland annat vårlökar i mängder och menar att man kan odla tulpaner även om det finns rådjur i närheten. Hon använder sig av doftkuddar, blodmjöl och cd-skivor för att hålla dem på avstånd och när man ser hennes bilder så förstår man att hon lyckas. Så underbart!

 Carolin Zanders trädgård - en blommande oas med vårlökar som smyger in våren.

Av bilderna hittills, från min egen trädgård, skulle man kunna tro att vårens färg är den mindre underbara bruna och inte grönt, rosa, vitt, orange, blått....  Typ fifty shades of brown. Jag lovar, ni ska inte behöva se fler nedklippta bruna planteringar nu. Det får istället bli några fina bilder som visar att vårens knoppar och grönska visar sig lite mer för varje dag som går.

Rosen Stanwell Perpetual börjar få stora knoppar. Blommar senare med
medelstora till stora fyllda ljusrosa blommor med underbar doft. 
Blommar under hela säsongen men rikligast under juni månad. 
Lättodlad frisk ros som klarar halvskugga.

Taklöken trivs bland de varma stenarna.

Trots att temperaturen varit uppemot 10 grader på dagarna så går den ner till 5-6 minusgrader på nätterna. Det är tuffa tider för växterna.

På morgonen är krokusarna alldeles frostnupna och hängiga.

Framemot förmiddagen reser de på sig igen och ....

..... en har till och med slagit ut.

Att läsa lite i en bra bok eller tidning, dricka en kopp kaffe, sola näsan och se våren komma en liten bit i taget , dä ä gött dä.

Hoppas alla får njuta lite, eller mycket!

Kram Anna-Karin