Black Lace och andra flärdfulla flädrar.

De senaste dagarna har det varit regn och rusk och ett perfekt väder att sitta inne och sortera sommarbilder i. Jag fastnade vid mappen med fläder, troligtvis eftersom en bild med ett glas fläderblomssaft dök upp i mitt medvetande. Det är en av de godaste och mest läskande drycker jag kan tänka mig på sommaren. Förnimmelsen av den svalkande drycken och den värmande solen gjorde att jag stannade upp i mitt annars ganska rutinartade arbete och kom på att jag kanske skulle skriva några rader om just fläder.

Jag ska dock lämna den vanliga flädern vars vita blomflockar oftast används till saft för ett tag och istället börja med en mindre sort, blodflädern 'Black Lace'.

Blodflädern Sambucus nigra  'Black Lace' är endast 2 - 3 meter hög
och passar med sina skira blommor och vackra blad överallt.
Den vanliga flädern (Sambucus nigra), som också är vacker, är lite mer
svårplacerad och utrymmeskrävande eftersom den brukar bli 5 - 7 meter, 
men kan bli hela 10 meter hög.  

'Black Lace' får på försommaren vackra lilarosa knoppar och ......
(Blodfläder Sambucus nigra  'Black Lace')

..... otroligt söta små rosavita blommor som ......
(Blodfläder Sambucus nigra  'Black Lace') 

..... passar så fint till de nästan helt svarta spetsiga bladen.
(Blodfläder Sambucus nigra  'Black Lace')

På hösten bildas dekorativa bär som är mer brunglänsande än den vanliga
fläderns mer blåsvarta. De passade riktigt fint ihop med den utblommade 
temyntan (Monarda 'Ou Charm')  som syns i bakgrunden. 
(Blodfläder Sambucus nigra  'Black Lace')

Blodflädern Sambucus nigra 'Black Lace' och 
temyntan Monarda 'Ou Charm' igen och .......

...... de vackra bären i närbild.
(Blodfläder Sambucus nigra  'Black Lace')

Förutom den vanliga flädern och 'Black Lace' med sina riktigt mörka spetsiga blad finns det många andra sorter att välja bland, t.ex. Sambucus nigra 'Aurea' som har gula blad och blir tre meter hög (Zon III), Sambucus nigra 'Black Beauty' med mörkt röda blad och rosa doftande blommor (Höjd 2 meter. Zon III) och olika sorter framtagna för att ge rikligare bärskörd (Zon II, III eller IV beroende på sort), för att nämna några.

När man tänker på den storvuxna vilda fläderbusken tror man gärna att den är en sån där växt som är riktigt tålig och som kan växa överallt, men så är det inte. I landets södra delar kan den, om den trivs bli ett riktigt ogräs, men längre norrut är den eftertraktad och mer svårodlad. Den vill, precis som de olika namnsorterna ha mycket sol men tål inte torka. Alla flädrar trivs i fuktighetshållande och näringsrik jord, gärna på lite skyddade växtplatser. De är inte så härdiga. För vanlig fläder och 'Black Lace' gäller zon I - IV. I övrigt se zonangivelserna ovan.

Bakom den underbara klematisen 'Madame Julia Correvon'
växer en vanlig fläder (Sambucus nigra)
Den tar lite plats :)

Här ses fläderns vita blommor till vänster i bild. De vita skyarna till höger 
är en honungsros (Rosa helenae) och en skogsklematis 'Paul Farges' i blom.
Mycket vackert och inget plotter precis, men som sagt ganska
utrymmeskrävande.

Vanlig fläder (Sambucus nigra) med vita till gräddvita 

doftande blommor i flattoppade klasar.

En annan utrymmeskrävande äkta fläder av okänd sort ......

...... med ljusrosa blommor och rödgröna blad.

All äkta fläder (Sambucus nigra) har blommor som kan användas till saft, och nyttiga C-vitaminrika bär finfina till saft eller sylt. Den vanliga flädern har vita blommor med lite gulaktiga ståndare som ger en nästan färglös saft medans sorterna med rosa blommor, t.ex 'Black Lace' och särskilt 'Black Beauty' istället ger en svagt rosa ton.

Det går åt mycket blommor till fläderblomssaft och kanske känns det lite grymt att plocka dem i den egna trädgården, speciellt om man inte har en vanlig fläder utan bara en buske av en mindre sort, och har man ingen trädgård har man förstås ingen buske alls. Om man tänker ge sig ut i naturen och leta måste man dock se upp så att det verkligen är äkta fläder och inte druvfläder (Sambucus racemosa), sommarfläder (Sambucus ebulus) eller skogsolvon (Viburnum opulus) man hittar. Alla dessa tre är nämligen giftiga och sommarflädern kan till och med orsaka dödliga förgiftningar.

Druvflädern (Sambucus racemosa) blommar vanligen lite tidigare än den vanliga flädern men är i övrigt mycket lik denna. De båda arterna är dock lätta att särskilja när de fått bär. Druvfläderns bär är röda medans den vanliga fläderns är svartblå eller nästan svarta. Även skogsolvonets bär är röda och kan på så vis lätt undvikas. Att bären är svarta är dock tyvärr ingen garanti för att de är ätliga eftersom även den extremt giftiga sommarfläderns bär har denna färg.

Druvfläder med gröngula blommor i täta rundade klasar.

Sommarflädern (Sambucus ebulus) är en liten ca meterhög buske (perenn) som oftast odlas som ettåring och hela växten är mycket giftig. Precis som hos den äkta flädern är blommorna vita, blomställningarna ganska flata och bären svarta och man bör definitivt ha den i åtanke, och läsa på mer om den och de andra giftiga förväxlingsarterna, innan man ger sig ut på fläderjakt.

Köper man en namngiven planta från en trädgårdsmästare kan man vara säker, 

då behöver man inte oroa sig.

Kan man inte odla egen fläder utan är hänvisad till naturens skafferi
bör man be en trädgårdsmästare eller annan kunnig person om hjälp med identifieringen
om man är det minsta lilla osäker.

Flädersaft eller fläderdryck från affären är förstås också säker men inte lika god.

Att njuta av de vackra växterna utan att förtära dem är också ofarligt,
och helt säkert glädjefyllt

Medan jag suttit här och skrivit har jag trots de "giftiga" inslagen som jag inte alls tänkt mig från början men som på något vis kändes omöjliga att hoppa över, längtat efter fläderblomssaft. I brist på sådan fick jag trösta mig med lite ekologisk citrondryck från Kivik istället.

Trots sugrören och det somriga glaset med badpool och
strålande sol ville inte den rätta känslan infinna sig.
Kala träd och gråtunga skyar utanför fönstret. Brrr!

Lika bra att vänta med den hemgjorda fläderblomssaften till nästa sommar, 

och ställa in hjärnan på lussekatter istället.

Kära nån vad fort tiden springer iväg!

Kram Anna-Karin