Från frö till äng

Ängen som biotop är mycket värdefull för att bevara den naturliga florans mångfald. Artrikedomen är stor eftersom forna dagars slåtterbruk gynnat ängens blommor. Att utgå från gräsmatta och återskapa en historisk äng i trädgården är inte möjligt fullt ut, men man kan komma en bit på väg, eller göra något som liknar en gammaldags äng, men som av en kännare väl snarare skulle betraktas som fusk. Jag tänker mig i alla fall att det ska bli vackert och att blommorna ska vara inhemska små rara ängsblommor i harmoni med höga gräs med skira vippor.

En blomsteräng är väl något vi alla förknippar med sommar och
som skänker skönhet och harmoni.
De blå blommorna tycker jag är särskilt vackra. Här blåklocka och ängsvädd.
Foto: Pixabay

Där jag tänker anlägga ängen ligger för tillfället en hög med matjord på 6-7 kubik. Det är inte så bra eftersom en hel del näring säkert har tillförts marken under jordhögen. En ängsmark ska ju vara näringsfattig. Å andra sidan ska matjorden användas för att förbättra en alltför sandig jord inför planteringen av en ny häck. När jag gräver för häcken kommer jag att få en hel del sandjord över och den kommer att bli perfekt till ängen. Man ska ha lite tur ibland, för där häcken ska växa är nog det enda stället i trädgården där jag inte har lera.
  Vidare så ligger platsen för den tilltänkta ängen i söder med sol nästan hela dagen. En gammal ask i väster tar en del av kvällssolen men ger i gengäld ett bra vindskydd. Det är heller ingen gångväg över området så växterna kommer förhoppningsvis att kunna utvecklas i fred utan trampande fötter.

Här står min ask och bakom den också min lind.
Om ni tänker er att gräsmattan fortsätter snett framåt
utanför bilden så har ni platsen för min lilla äng där.

För att skapa olika mikroklimat har jag tänkt att göra marken lite kuperad med några fuktigare sänkor och ett lätt förhöjt område som blir extra torrt. Några fina stenar ska också få bidra till variationen i växtbetingelserna.
  Om man vill ha en flora som liknar den naturliga ängens så är bästa sättet att hämta hö efter en riktig slåtter. Lägga höet på den tilltänkta platsen under några veckor, trampa runt i och ruska ur det för att få fröerna att ramla av och "självså" sig.
  Själv har jag tänkt att beställa fröer på inhemska blommor som trivs i relativt näringsfattig och ganska torr jord i soligt läge. Eftersom vi bor i Värmland så är jorden inte direkt kalkhaltig vilket tyvärr utesluter en del växtval.
  Utifrån de förutsättningar jag har, och min förkärlek för blåa, vita och gula blommor, så hamnar nedanstående fröer på min inköpslista:

• Liten blåklocka
• Blåklint
• Cikoria
• Mandelblomma
• Prästkrage
• Käringtand
• Småborre
• Styvmorsviol

Gullviva, teveronika, grässtjärnblomma och vanlig rölleka har jag redan och de ska också få en plats på ängen. Om de vill!!!!

Det ska bli riktigt spännande att se om fröna kommer att ta sig. Jag är inte alltför optimistisk eftersom det är svårt att få vilda blommor att etablera sig där man vill ha dem. De vill liksom helst bestämma själva var de ska växa. Om alla arterna kommer så bör det dock bli riktigt vackert. Tänk er nedanstående blommor tillsammans på en äng. Visst måste man få drömma lite ibland.........

Redan i april kommer de första styvmorsviolerna.
Blomningen fortsätter sen ända in i oktober.
Foto: Pixabay

I maj blommar gullvivan. Den vill helst växa på kalkrik mark men
eftersom den redan etablerat sig borde den kunna trivas.
Foto: Pixabay

Mandelblomman är en av mina favoriter. Blommar i juni
och är utsökt vacker med en doft av bittermandel.
Den fanns, i enstaka exemplar, i trädgården för femton år sedan.
Hoppas den vill komma tillbaka!
Foto: Pixabay

I juni kommer prästkragarna...........
Foto: Pixabay

..kärringtänderna och........
Foto: Pixabay

..röllekan.
Foto: Pixabay

I juli får prästkragarna, kärringtänderna och röllekan
sällskap av liten blåklocka............
Foto: Pixabay

..blåklint och.............
Foto: Pixabay

.....cikoria. Ursprungligen är cikorian ingen svensk växt.
Den infördes som läkeväxt och har sedan spridit sig längst
vägkanter och andra kulturmarker.
Den är vanlig i Skåne och på Öland och Gotland.
Trivs den hos mig så kommer jag att bli överlycklig.
Ville gärna prova eftersom den är så fin och har en
alldeles underbar blå färg.
Foto: Pixabay

De flesta växterna fortsätter att blomma vidare i augusti och en del ända in i september. Styvmorsviolen som var först in, redan i april, är också sist ut med blomning så sent som i oktober.

När jag sitter här och planerar för min sommaräng och tittar på alla vackra blomsterbilder så blir längtan efter våren väldigt stark. Det är en skön längtan för visst är det härligt att man kan drömma lite när den lilla snön som kommer bara smälter bort och blir till slask. Om jag finge önska så vill jag först ha lite riktig vinter och sen en lång härlig vår.....................

Allt gott till er!

Anna-Karin