Frukt, bär och grönsaker, och lite trist fakta om desamma

Vill börja med att uttrycka glädje över denna underbara höst. När fick vi uppleva september med högsommarvärme senast? Tror för min del att jag aldrig varit med om det tidigare. Att jag inte skrivit på länge är således denna hösts fel :-)
Idag satte jag mig i alla fall för att göra ett "vanligt" inlägg, men bestämde mig snart för att det skulle handla om konventionell odling och besprutning av våra grödor. Ett ganska tungt ämne som man inte alltid orkar med och därför varnar jag lite redan så här i början. Det är lite mer krävande, men också ganska långt, men bara lugn, nästa gång kommer jag att återgå till mina vanliga trädgårdstankar. Nåväl, här kommer det: lite läskigt, men matnyttigt med en del fakta som kan vara bra att känna till även om man helst inte vill.

Att sätta tänderna i ett krispigt sötsyrligt äpple är underbart. Att dela en saftig apelsin och ta med sig och äta under skidturen är härligt. Att tänka på årets första jordgubbar eller på den där goda mackan med ost och fin fräsch paprika i mängder gör de flesta glada.
Att ta del av  statistik beträffande besprutningsmedelsrester gör däremot ingen munter. Mer om detta kommer längre ner, men först lite positiv information.
I mataffären kan man välja ekologiskt, KRAV-märkt och Fairtrade. Vad betyder egentligen de olika märkningarna?

De här vindruvorna är ekologiska och borde vara
 godkända för såväl KRAV som Fairtrade-märkning.
Vindruvor av sorten Zilga odlade i zon 4

Ekologiskt odlade: Inom ekologisk odling används inte konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel. Målet är att odlingen ska vara en del av naturens kretslopp med en giftfri miljö och ett bevarat oförstört grundvatten. (I Danmark, vars grundvatten inte ligger så djupt har man nu funnit bekämpningsmedelsrester, vilket givetvis är oroande.) Ledord inom den ekologiska odlingen är hälsobefrämjande livsmedel, naturliga miljöer för husdjuren, hushålla med jordens resurser och bevara jordens fruktbarhet och förhindra miljöförstöring.

KRAV: Svensk miljömärkning som eftersträvar en produkt med låg negativ klimatpåverkan. Grunden är ekologisk, och konstgödsel, bekämpningsmedel samt genmodifierade organismer (GMO) får inte användas. KRAV-märket innebär också att det ställs höga krav på djuromsorg, hälsa, social välfärd och rättvisa.

GMO innebär att man förändrar levande organismers ärftliga egenskaper på ett sätt som inte hade kunnat ske på naturlig väg. Hur introduktionen av dessa icke naturligt förekommande gener eventuellt kan påverka livet är det ingen som vet. Främst gäller GMO våra grödor men också genmodifierade djur har skapats av forskare. De finns ännu inte i praktiskt bruk vilket däremot växterna gör, främst sojabönor, majs, bomull och raps. Vanligast är att man förändrat grödorna så att de tål bekämpningsmedel de normalt inte skulle klarat. Tanken är att bara ogräset och ohyran ska dö. Att ogräset och ohyran för sin överlevnad redan lyckats utveckla resistens mot bekämpningsmedlen hade man nog inte räknat med, och att det skulle leda till att ännu mer bekämpningsmedel nu behöver användas är ett sorgligt faktum som ingen önskade sig. Hur den här odlingen påverkat våra nyttoinsekter har jag inte funnit några fakta om, och hur utvecklingen ser ut på sikt vill man helst inte veta.

Fairtrade: En oberoende certifiering som ser till arbets- och levnadsvillkoren för dem som arbetar i produktionskedjan och som inte accepterar ojusta anställningsvillkor. Inom Fairtrade finns inga krav på ekologisk odling även om många av varorna uppfyller även detta. De är då ofta också KRAV-märkta.

Den konventionella odlingen är förstås mer lönsam ekonomiskt och ger mer avkastning sett till nedlagd arbetsinsats och insatt kapital än den ekologiska. Har man dessutom, vilket tyvärr förekommer, anställda som arbetar med gifthantering utan adekvat skyddsutrustning och som tvingas riskera sin hälsa och sina liv för en oanständigt låg lön så kan vinsten maximeras ännu mer. Odlingen tar ofta heller ingen större hänsyn till miljöomsorgen eller framtiden. Eller är det kanske så att en del tror att vi människor är smartare än naturen och kan trixa med den som vi vill, efter våra behov och önskemål, och inte behöver bry oss om att mängden daggmaskar och pollinerare minskar, att fiskarna i världshaven dör ut, att stora odlingslandskap blivit obrukbara och förvandlats till sterila öknar, att regnskogen avverkas, att vårt livsviktiga sötvatten är i farozonen .........

Trots alla larm så ökar användningen av bekämpningsmedel och i Europa är det Belgien, Holland och Italien som ökar mest. Också i Sverige har vi en ökning men helt klart är svenska grönsaker fortfarande mycket bättre än importerade. Dels använder vi mindre gifter vid själva odlingen och dels har vi en lag som förbjuder att efterbehandla det odlade vilket ger betydligt mindre giftrester.

Att de konventionellt odlade varorna är billigare än de ekologiska är inte så konstigt. Turligt nog kan de ekologiska och mer miljövänliga och på andra sätt mer "rättvisa" varorna också bli billigare när efterfrågan ökar. Idag är det t.ex. ingen större skillnad  i pris på de ekologiska och de "andra bananerna". En annan glädjande uppgift kommer från jordbruksverket där man kan läsa att 2013 utgjordes 13% av den svenska grönsaksarealen av ekologisk odling och att den inte räcker för att täcka den alltmer ökande efterfrågan.

Chilin längst fram i bild är riktigt mild och god att äta istället för paprika.

Cayennepeppar, inte så mild men god. 

Den här är riktigt het och trots att den är garanterat giftfri
bör man inte klia sig i ögonen när man tar hand om den.
Att äta egenodlad ekologisk mat är skönt och det skulle
aldrig falla mig in att använda konstgödsel eller
bekämpningsmedel. De gröna larverna som ätit upp bladen
har jag utan större framgång jagat manuellt :-)
Även om jag ser till att vår trädgård är giftfri är våra
odlingar alltför blygsamma för att vi ska vara självförsörjande,
och trots att vi försöker handla så giftfritt som möjligt
blir det nog en del gifter vi får i oss i alla fall.
Det känns givetvis inte bra, men mina tankar om vad
jag själv stoppar i mig ter sig ganska små i jämförelse med
tankarna på vad som händer med odlingsjorden
och hur det kommer att bli i framtiden.

Nåväl, förutom miljöförstöringen och att människor ibland far riktigt illa vid den konventionella odlingen så kan man ju trots allt undra hur farligt det är att mumsa i sig resterna av de olika bekämpningsmedlen. De vanligaste är insekts-, mögel- och svampgifter. Insektsmedlen är farligast och kan ge akut förgiftning med uttalade andningssvårigheter. Förgiftningar förekommer sällan eftersom livsmedelsverket kontinuerligt utför stickprov på alla livsmedel och stoppar dem som överstiger de uppsatta gränsvärdena. Det rör sig bara om några procent av livsmedlen och oftast kommer de aldrig ut till oss konsumenter. Någon enstaka gång händer det förstås, och då slås det upp riktigt stort eftersom man måste nå ut till alla så snabbt som möjligt. Det kom in ett parti cypriotiska vindruvor som innehöll så mycket gifter att man gick ut och varnade för yrsel, kräkningar och andnöd för några år sen vill jag minnas. (Kollat. Det stämde och det var 2001. Tiden går :-))
Just vindruvor, jordgubbar, tomater och andra frukter, bär och grönsaker som man äter med skalet på utgör de största förgiftningsriskerna.

Normalt innehåller ungefär 40% av livsmedlen "bara" små mängder av rester som bedöms som ofarliga.
Man kollar gifterna var för sig och vet i nuläget inte mycket om hur de olika gifterna man får i sig kan reagera med varandra. Man pratar om det som en nästan okänd men tyvärr möjlig "cocktaileffekt".

En effekt av denna "cocktail" som man kunnat påvisa vid forskning (Harvard, USA) är minskad fertilitet hos män när de får i sig bekämpningsmedel via maten. Det blir bara ungefär hälften så många spermier och utav dem som blir så är hela 30 % inte normala. Studien är ganska liten men den borde kanske utökas, och kanske borde också en varningsklocka börja ringa rejält, eller ?????

Vad bör man vara extra försiktig med? Vilka livsmedel innehåller flest rester?

Det här är sex av våra mest besprutade grönsaker:

1. Sallad
Besprutningsrester i 92% av den importerade och i 24% av den svenskodlade. (livsmedelsverket)

Både plocksallat och bindsallat (romansallat) är lättodlade
grödor. De går bra att så direkt på friland men om man
vill förlänga säsongen är förkultivering, varmbänkar,
växthus med mera ovärderliga tillgångar.

2. Tomat 

Besprutningsrester i 68% av de importerade och i 19% av de svenskodlade. (livsmedelsverket)

Tomater är så gott och det här är en av de godaste som finns. 'Sungold'

Att kunna frossa i tomater är härligt. Lite färsk pasta och en hemgjord
ekologisk pesto till så kan det knappast bli godare, eller enklare.
Tomaterna är av okänd sort och jag har fått plantorna av en vän. Stort tack!

Den här plantan har jag fått av samma vän. Tomaterna
är små och få men väldigt goda och sorten förekommer
nog inte i vare sig konventionell eller ekologisk odling längre.
Det är alla tomaters moder, den så kallade urtomaten.

3. Paprika 

Besprutningsrester i 33%, 2 - 4 olika sorters rester i 21%, fler än 5 olika sorters rester i 12%. (EFSA EU:s motsvarighet till livsmedelsverket)

4. Gurka
Besprutningsrester i 33% av de importerade och bara något mindre i de svenskodlade. (livsmedelsverket)

Ingen snygging precis men ofarlig och god.
Slanggurka 'Longo da China'

5. Broccoli
Besprutningsrester i 33%, flera olika sorters rester i 7,5%. (EFSA)

6. Potatis
Potatis är en av de grödor som besprutas allra mest och som i vissa länder också efterbehandlas efter skörd. De svenska är dock nästan alltid fria från rester.

Det här är sex av våra mest besprutade frukter och bär:

1. Äpple
90% av såväl de importerade som de svenska innehåller bekämpningsmedel. Många av ämnena finns i hela frukten och kan inte tvättas bort.

Blanka röda fina  äpplen ............ Det här är den tidiga sorten 'Mio' som har
mognat och som ibland kan hålla sig ända fram till jul.
Guld värda, speciellt när man ser siffran ovan.

2. Päron
70% innehåller besprutningsrester.

3. Citrus
Endast de ekologiska är fria från giftrester i skalet. 94% av citrusfrukterna innehöll bekämpningsmedel. (livsmedelsverket 2013)

4. Vindruva
96% av alla druvor innehåller besprutningsrester och de finns i hela druvan. Det är också den frukt som man finner flest olika sorters rester i.

Att denna delikatess ska vara så sprängfull med giftrester
är riktigt sorgligt. De på bilden är egenodlade och
ekologiska men tyvärr inte så kärnfria ........
Något man gärna står ut med.

5. Tropisk frukt - banan, ananas, mango m.fl.
T. ex. så innehåller 67% av bananerna rester, men de som far riktigt illa här är odlarna, och miljön.

Bigarråerna är egenodlade men bananerna köpta. Även om jag tror att det
är omöjligt att för egen del undvika gifter i dagens samhälle så skulle jag
aldrig kunna förmå mig till att äta något annat än ekologiska bananer,
med tanke på hur arbetskraften används och förbrukas
på de konventionella bananplantagerna.

6. Jordgubbar
84 % av såväl de svenska som de importerade innehåller giftrester.

Att just jordgubbar som är svensk midsommar och sommarfest innehåller 

så mycket besprutningsmedelsrester känns riktigt sorgligt. 

Egenodlade, som på bilden, är ganska arbetskrävande. 

Har funderat på att ta bort en del av mina plantor och inte ersätta dem med nya,

men bilden på en skål hemodlade fick mig på andra tankar.

Källor: Naturskyddsföreningen och livsmedelsverket.


Någon som hört talas om eller brukar äta något av ovanstående konstiga livsmedel ?  :-)
Kanske inte läge att skämta, men de livsmedel som är med på listorna över de värsta, är ju också dem vi äter mest av. Kanske mest pengar att tjäna där? Vill man inte blanda till en sallad eller fruktsallad kan man ju äta bara paprika eller vindruvor och få en fin liten "cocktail" ändå.

Nästa gång kommer lite fina bilder från trädgården som jag tagit,

 men som fick vänta när jag inte kunde låta bli att skriva om detta.  

Om du orkat läsa till slutet hoppas jag att du fortfarande är vid gott mod!

Om du inte driver ett multinationellt företag som satsar miljarder på GMO förstås,

då kan du må lite dåligt och sen komma fram till något bättre att använda pengarna till.

Kram Anna-Karin