Sammetshortensior och juletider

Satte mig för att skriva några rader, och funderade på vad jag skulle skriva om. Något "juligt" kändes förstås naturligt men det jag fastnade för var sammetshortensior. Det var deras latinska namn som fångade mitt intresse och som faktiskt fick mig att tänka på just juletider. På ett lite annat sätt.

Sammetshortensia

Hortensior är underbara och sammetshortensiorna vackrast av dem alla, tycker jag. Ingen annan växt liknar den. Att använda ord som superb, exotisk och magnifik känns inte som att ta i. Sammetshortensiorna växer vilt i fuktiga lövskogar i Kina och kan bli två - tre meter höga. De har ett upprätt växtsätt men breder ut sig och kan i gynnsamma fall bilda hela buskage. De har tjocka mörkgröna sammetslena blad och stora flata blomställningar. Lila små blommor som övergår mer och mer i blått i mitten. Större vita fjärilslika blommor som en inramande krans runtom. Bladen kan bli 35 cm långa och blommorna kanske uppemot 20 cm i diameter. Blommar i juli - augusti och är då förstås som allra finast, men utgör med sina stammar, grenar och blad ett blickfång under hela säsongen. Föredrar en  halvskuggig vindskyddad växtplats som aldrig torkar upp, men som heller aldrig är blöt. Tål inte brännande sol, vind och torka. Klarar zon 2, kanske zon 3 - 4 i gynnsamma lägen om marken under dem täcks under vintern.

Sammetshortensian är förtrollande vacker - men skör.

Sammetshortensians underbara blommor.

Sammetshortensians mjukt ludna blad och håriga stjälkar.

Längst till vänster välkomnar den riktigt stora sammetshortensian vid
den här smakfulla entrén. Den står ännu i knopp. Att
fantisera om hur den skulle se ut i full blom är angenämt. :)

En oväntad men oemotståndlig kombination.
Sammetshortensia och klippstånds (Ligularia dentata 'Desdemona'). 

I våras fick jag en liten sammetshortensia, ett skott från ett par i grannskapet. Jag kände mig andaktsfull när jag bar hem den, och grävde ur en grund vid "balja" i marken där jag delvis bytte och blandade jorden för att få den att etablera sig och trivas. Den breder ut sig med ett grunt rotsystem och vill ha en lucker mullrik näringsrik jord, gärna åt det lite surare hållet.

Det lilla skottet från sammetshortensian såg inte mycket ut för världen
när jag satte det. Endast liljorna som följde med såg frodiga ut. Snart
kom dock bladutspringet.

Skottet tog sig fint och de stora härliga bladen bredde ut sig.
Våren och sommaren var extremt torr så förutom att vattna, hela tiden
kändes det som, så skyddade jag rötterna från uttorkning med gräsklipp.
I november kom den första frosten och det uppskattade förstås inte den
förnäma växten som svarade med att börja sloka.

Nu i dagarna kom snön och sammetshortensian sover inuti sitt tält
av juteväv. Förhoppningsvis vaknar den till våren igen och
kanske kommer då den första blomman. Hoppas, hoppas!

En sammetshortensia är en önskeväxt, men inget man önskar sig till jul. Planera och drömma om en kan man dock göra och det är kanske lite som en julklapp det också. Den bör planteras på våren för att få en hel säsong att förbereda sig på inför vintern.  

Sammetshortensian heter Hydrangea aspera ssp. sargentiana. Aspera betyder grov, och namnet har växten fått på grund av sina stora och till utseendet sträva blad. Att sammetshortensiorna och namnet aspera fick mig att associera till julen var dock inte i den betydelsen. Det var aspera, som också  återfinns i uttrycket "Per aspera ad astra" (genom svårigheter mot stjärnorna) som fick mig att tycka att det passade bra nu, i dessa tider då det gäller att inte krokna. Nu när det gäller att hålla sig upprätt för att man har för mycket att göra och för många att träffa, eller för lite att göra och kanske ingen att fira med, eller för att allt kanske bara är för mycket lagom.

Så go vänner,

och alla andra goa människor.

Oavsett om det är för mycket, för lite, för lagom eller helt underbart 

så vänder ljuset snart åter och det är en bit mot stjärnorna bara det.

Kram Anna-Karin

Hoppas snön får vara kvar. Så fint det skulle vara med julesnö. :)