Blommor som förlänger sommaren

I år har det inte bara varit de sena blommorna, utan i allra högsta grad vädret, som hjälpt till att behålla sommarkänslan. Blir det likadant kommande år får vi nog börja räkna september som en sommarmånad. Det vore inte så dumt, men är kanske att hoppas på lite för mycket. I år har i alla fall sommaren varit riktigt lång och det är först den sista veckan som känts som höst. Luften har blivit klar och hög, och kall. Brrr!! Det är vantar som gäller på morgonen nu. Växterna har börjat ta tillbaka sitt klorofyll och blir mer och mer gul-orange-röda. Snart är det färgsprakande höstfyrverkeriet i full gång. Innan dess, och innan frosten kommer, tar jag små rundor i trädgården för att njuta av de sista tappra blommorna. De är lika kära som de som först tittar fram på våren.

Än blommar det! Här ses höstsilveraxet (Actaea simplex 'Brunette' ) med
sina högresta blomspiror, strålrudbeckian (Rudbeckia fulgida var. sullivantii
'Goldsturm') som strålar som "tusen" solar och digitalisen (Digitalis purpurea )
som kanske tror att det är vår igen. Bakom den kan man skymta den
lila sköldpaddsörten ( Chelone obliqua ) och längst ner i hörnet
tittar lite skogsaster (Aster divaricatus) fram.

Strålrudbeckian (Rudbeckia fulgida var. sullivantii 'Goldsturm') är en av
mina favoriter eftersom den blommar så sent, och så storslaget.
De vackra bladen i bakgrunden tillhör en katsura (Cercidiphyllum japonicum). 

Min absoluta favorit är dock höstsilveraxet (Actaea simplex 'Brunette' ).
Violetta blad, vita blomspiror ...... 

 ...... med rosa inslag och en doft som inte går att
beskriva med ord. Den måste upplevas!
Har du möjlighet att ha ett höstsilverax så
skynda dig att plantera, och njut. :-)
Den måste ha god tillgång på vatten och är dåligt
härdig varför en skyddad växtplats med fuktighetshållande
jord är nödvändigt. Eftersom blomningen  inträffar först i
september - oktober får inte kylan komma för tidigt,
och den går nog därför bara att odla
upp till Mellansverige, tyvärr. Höstsilverax (Actaea simplex 'Brunette' )

De gamla jordgubbsplantorna som började bli för gamla har tagits bort och
odlingslådan fått bli en tillfällig förvaring åt några vackra gräs, ett par irisar
(Iris) och en massa små buxbomsskott (Buxus sempervirens) som jag grävt
ner med krukorna kvar. Det röda gräset, Imperata cylindrica 'Red Baron' ska
klara 23 minusgrader medans det gröna, Carex brunnea  'Variegata' inte
håller ut mer än till 12 minus. Vi får se hur det går. Gräsen har tidigare
stått i sommarkrukor och förhoppningsvis kan de, i alla fall de röda, få
pryda någon av mina nya planteringar framöver.
I bakgrunden blommar krasse (Tropaeolum majus), ringblommor
(Calendula officinalis), kantnepeta (Nepeta x faassenii)
och en del av mina frösådda perenner för fullt.

I kantnepetan (Nepeta x faassenii) surrar det fortfarande,
om än lite segt och trött.

 Annat som fortfarande blommar är:

Kaprifol (Lonicera)

Perovskia (Perovskia 'Blue Spire' ). Den blommar i alla fall liite fortfarande :-)
Den ser ut som en perenn men är en buske.

Den kinesiska kärleksörten (Sedum spectabile 'Iceberg' ) 

De tåliga rosorna. Här 'Louise Bugnet' och ......

..... den så vackra och tappra 'Clodagh McGredy' som förra året
blommade till i slutet av november.

Dahliorna, vars knölar .....

.... nog snart måste grävas upp och tas in för vinterförvaring i källaren.
Det är alltid lika spännande att se hur mycket de vuxit till
sig och hur stora de blivit under säsongen. 

Anisisopen (Agastache aurantiaca 'Najavo Sunset' )
som bara klarar fem minusgrader ska likt
dahliaknölarna snart få flytta in, som krukväxt.

Pelargonerna ('April Snow') och de små fikonskotten
(blivande träden :)) är också på väg in för vinterförvaring.
De får likt dahliaknölarna vara i källaren.

Ville börjar också mer och mer dra sig inåt. Men han är mer i källaren,
för att få svalka, på sommaren än på vintern. På vintern tränger han 
och hans syster helst in sig i soffan så att vi andra knappt får plats.

Alla har vi kanske våra favoritblommor som blommar sent.

Det här var några av mina. Trots blomsterprakten känns det lite som om det är dags att säga farväl 

till den helt underbara sommaren och istället välkomna hösten, och soffan, och de bra böckerna och de goda pralinerna..... :-)

Har lite kvar att gräva bara, men sen så......

Kram Anna-Karin