Eftersom solrosorna är en av mina absoluta favoriter kan jag inte låta bli att skriva lite om dem. Jag höll på att skriva att jag odlat dem så länge jag kan minnas men det är inte riktigt sant. Jag odlade dem dock redan som barn. De var roliga för det hände nåt, liksom. Solrosfrön och kastanjer var det jag satte på den tiden. Solrosorna som dök upp lite här och var i trädgården lät min mamma förstås stå kvar men kastanjerna gällde det att gömma. Min mamma odlade mest ätbart och de landen skötte hon noggrant, men det fanns delar av trädgården som var lite vildare och där kunde en eller flera kastanjer lätt gömma sig. Det var en sport att se hur länge det dröjde innan hon upptäckte dem. Rekordet blev nog tre år vill jag minnas. Idag har jag slutat med kastanjerna men en och annan solros måste jag ha, även om det inte är några mängder jag odlar.
 |
| Den är gigantisk och man känner sig som en lilleplutt när man står bredvid och fotograferar. Solros (Helianthus annuus) |
 |
| Så här såg det ut när "de växte till sig". Den allra största är självsådd så det fröet hittade en plats där det kunde utvecklas bra. |
De har vuxit så det knakat och några av dem närmar sig nog fyra meter i höjd nu. (Den högsta solrosen i världen, vad man vet, var 7,76 meter.) Det finns massvis med olika sorters solrosor i varierande färger storlekar och höjder. Mina frön har genom åren blivit en blandning av lite av varje varför jag inte vet vad de olika solrosorna heter. Alla mina är dock stora och gula. Gillar den där enorma växtkraften och den glada gula färgen:-)
 |
| Solros (Helianthus annuus) |
 |
| Solros (Helianthus annuus) |
 |
| Solros (Helianthus annuus) |
 |
| Solros (Helianthus annuus) |
Ursprungsbefolkningen i Amerika har dyrkat, beundrat och använt den i årtusenden. Det första exemplaret i Europa växte i Madrids botaniska trädgård 1510. Den var då mycket exklusiv men blev mer och mer vanlig och under 1800-talet började den betraktas som klumpig och "bonnig". Den fick dock renässans när Monet och senare också van Gogh började måla solrosor i mängder.
Carl von Linné lär ha sagt ungefär så här:
Vem kan se den här växten,
vars väldiga gyllene blommor
sänder ut strålar i alla riktningar
från den cirkelrunda disken,
utan att beundra det stiliga blomstret
format efter solens skepnad
Det är svårt att göra annat än att hålla med.
Förutom att solrosor är vackra är de också till glädje för många.
 |
| Här är det en humla som vandrar runt i ett hav av mat. Solros (Helianthus annuus) |
 |
| En blomfluga på fest! Solros (Helianthus annuus) |
 |
| En lycklig talgoxe som äter "frukost" i morgonsolen. Solros (Helianthus annuus) |
 |
| Också vi människor äter förstås av solrosens frön. Jag har också läst att man kan äta själva blomman och att det ska vara en riktig delikatess. Någon som provat? Solros (Helianthus annuus) |
 |
| När vintern lider mot sitt slut brukar småfåglarna ha ätit upp nästan alla fröna och ........ |
 |
| ....... när våren kommer brukar jag ta ner blommorna och gräva ner dem i jorden där de växte, för att återföra en del av näringen. Man skulle kunna tro att solrosorna utarmar jorden. En del näring tar de ju förstås, men i gengäld är de suveräna på att luckra jorden och hjälpa till med att hålla den frisk och vital. (Till våren som kommer får jag nog ta fram sågen eftersom stjälkarna är som mindre trädstammar. Det blir till att gå ut och "fälla" solrosorna :-) |
Om man inte gillar stora gula solrosor finns många fina alternativ.
 |
| 'Suntastic Yellow with black center' 20 blommor (12-15 cm stora) per planta. Foto: Impecta |
 |
| Dubbel dvärgsolros 'Teddy Bear' Flergrenade plantor, lång hållbarhet, för kruka eller rabatt. Foto: Impecta |
 |
| Maximilians Solros (Helianthus maximilianii) som är perenn och ett kulturarv från 1830-talet. Foto: Impecta |
 |
| 'Shock - o - lat' Hög sort. Foto: Impecta |
 |
| Purpursolros 'Claret' med alltifrån roströda till vinröda blommor. Foto: Impecta |
 |
| 'Suntastic bicolor rose and yellow' För rabatt eller kruka. Foto: Impecta |
 |
| Miniatyrsolros 'Italian White' Flergrenade plantor. Foto: Impecta |
Nu ska jag göra som solrosorna,
gå ut och vända näsan mot solen en stund,
innan det blir tillbaka in till datorskärmen igen,
en stund.
Sen blir det helg och det är gött!
Go fredagskväll alla!
Kram Anna-Karin
För många år sedan sådde jag ett gäng olika sorters solrosor och jag håller med dig, det händer verkligen något :) En del blev väldigt vackra med många blev i en blaskig konstig brun/rosa/beige färg som inte gjorde någon glad ;) Några år senare fann vi en solros som troligen en fågel "planterat" i en rabatt, där växte den sig rejäl, säkert 3 meter och den blev alldeles gul o vacker :) Nu var det länge sedan jag såg solrosor irl men man blir verkligen glad när man ser dem :) Ha det gott/Monne
SvaraRaderaJo, de gör en glad. Speciellt när de blir riktigt stora med klar och solvarm färg. Sen tycker jag det är så kul med alla, först insekter, och sen fåglar som håller till i dem. På morgonen är det särskilt livat när småfåglarna vaknar efter nattens sömn. Det kvittras, kivas och äts. Jag har aldrig provat några andra än se stora gula men är lite sugen på den perenna Maximilians solros och och på den lilla vita. Vi får se nästa år. det kanske är så att man får prova sig fram bland sorterna( det finns nog en del sämre är jag rädd) för att hitta de som blir riktigt bra i den egna trädgården eller krukan.
RaderaÖnskar en trevlig helg!
Anna-Karin
Det är otroligt att det från ett litet frö på bara några korta sommarmånader kan växa och bli så stora och ståtliga blommor - imponerande vilken växtkraft. Visst blir man glad när man ser dem, de drar blicken till sig.
SvaraRaderaDe mindre ser också vackra ut, undrar om deras frön är ätbara för fåglarna och/eller oss?
Önskar dig en skön fin helg!
Kram/ Kristina
Hur det är med ätbarheten hos de andra sorternas solrosor vet jag inte riktigt men jag skulle tro att de flesta får ätbara frön, i alla fall för fåglarna. De med fyllda blommor är jag dock tveksam till eftersom pollinerarna brukar föredra enkla framför fyllda och kommer inte de till blomman blir det ju inga frön. Men som sagt, jag vet inte riktigt eftersom jag aldrig odlat dem utan brukar hålla mig till mina "jättar".
RaderaÖnskar en god helg och kram!
Anna-Karin
Det var fina ord Linné skrev om solrosen. Den är verkligen imponerande som kan växa så enormt under kort tid. Fina bilder!
SvaraRaderaTack! Jo, han skrev vackert och många gånger lite poetiskt. Han var nog en ovanligt sinnlig man för sin tid. Det kanske han skulle varit idag också. Tur han fanns för alla oss som älskar trädgård.
RaderaHär är en till som gillar solrosor av alla sorter även om jag tycker de höga gula är svårplacerade. Man blir verkligen glad av dem. Dock har jag inge perenna om inte Varigerad dagöga räknas som solros.
SvaraRaderaDu var verkligen en föregångare när det gällde gerilla odling! Heja på! Inom min släkt praktiseras också nån typ av odling i lönndom som går ut på att man trycker ner ett frö i förbifarten när man besöker nån, som ett pumpafrö i rabatten eller en böna i blomkrukan. Ett år fick jag en hel rosa vallmoodling bland perennerna. Visade sig att min mor tömt fickan...
Fint och kärleksfullt inlägg och härliga bilder!
Allt gott
/Anette
Härligt att bjuda sina vänner på fröer i smyg som ni gör. En vacker böna eller underbar vallmo är aldrig fel, och blir en glad överraskning när de tittar upp ur jorden. Ett tiotal kastanjer däremot, utplanterade där de inte syns i ett fint lundparti blir nog en trädgårdsvän mindre :-) Tur inte kastanjer ingår i min gerillaodling längre :-) Solrosor gör det dock men mest är det nog småfåglarna som står för det oväntade. Själv försöker jag placera de "stora gula jättarna" längst bak i trädgårdlandet som en fin fond men har inte hjärta att ta bort de självsådda (utom i rabatterna) varför det blir lite okontrollerat. Vet inte om dagöga kan räknas som solros, vacker är den i alla fall. Däremot tror jag att jordärtskockan är en solros och den uppför sig ju i alla fall som en perenn och växer bra ......
RaderaTack för fina ord!
Anna-Karin