Kung Rhododendron, Kung Ville och några vilda blomsterflickor

Tyckt om rhododendron har jag alltid gjort. Jag har alltid glatt mig åt deras blomning som är överdådig och oslagbar och åt det vackra bladverket som är vintergrönt och ger trädgården liv och grönska också under de ganska avskalade och kala vintermånaderna. Att släktet rhododendron har fångat många växtintresserade är inte konstigt, och att det finns rhododendronsällskap med många anslutna, på samma sätt som det finns specialister som ägnar sig åt pioner, rosor, klematis och andra intressanta växtgrupper är inte det minsta förvånande. Själv har jag som sagt alltid tyckt om de vackra växterna, men efter att ha besökt två trädgårdar med flera underbara rhododendronsorter har jag nog blivit förälskad på riktigt, och det är inte blommorna utan bladen som gjort mig betagen.

Jag tänkte bjuda på lite vackra rhododendronblad. Tyvärr vet jag inte namnen på de olika sorterna och bilderna kan väl aldrig göra verkligheten rättvisa men njutbara det är de iallafall, det lovar jag.

En bild säger mer än tusen ord sägs det och därför tyckte jag att bilderna skulle få tala för sig själva. Tyvärr växer inga av ovanstående rhododendron hemma hos mig men mersmak det fick jag och med tanke på att mitt rhododendronbuskage är gammalt och börjar sacka lite så skulle ett och annat nytillskott inte vara helt fel :-)

Hemma hos mig härjar istället de vilda blomsterflickorna. De är inte så majestätiska men deras charmfaktor är stor.

Tiger- och krolliljorna som tagit plats bland funkiorna
och ger ett lite bohemiskt intryck, men som ......
Tigerlilja (Lilium lancifolium), Krollilja (Lilium martagon)
och Funkia (Hosta)

........ var för sig bjuder på distinkt skönhet.
Såväl de rosa som .......
Krolllilja (Lilium martagon)

........ de vita.
 Krollilja (Lilium martagon) 

När kvällens sista stålar letar sig in i planteringen framträder de vita extra fint.
Varje höst hjälper jag dem att sprida sina frön så att de ska bli fler och fler.
Det gäller inte bara de vita utan också de rosa och att de är
lite vilda det är jag bara glad för.
Ju fler desto bättre!
Krollilja (Lilium martagon)

En annan vild madam är purpurklätten (Lychnis coronaria).
Blommorna ser nog så försynta ut men om
den trivs breder den ut sig rejält.
Den är tvåårig men frösår sig.

Här, tillsammans med de franska kungsljusen och framför gräset som jag
valt att inte klippa kan den dock få härja, för det är något
i det där ostyriga som tilltalar mig.
Längst upp  till vänster i bild syns en till som gillar platsen, vår lille Ville.
Purpurklätt (Lychnis coronaria)

När jag ser honom ligga där går tankarna ofelbart till en
lejonkung som slagit sig ner på savannen i svalkan under
det höga trädet. Ibland är det kanske så att det finns saker
från långt, långt tillbaka i tiden som även för oss avgör
vad och vilka platser vi tycker om.
Att ha det för stökigt i trädgården tycker jag inte om,
men om det blir för perfekt (vilket nog aldrig har inträffat)
så skulle jag nog, precis som Ville,
sakna det lite ostyriga rufset.
Purpurklätt (Lychnis coronaria) och
Franskt kungsljus (Verbascum chaixii)

En välskött rhododendron med vackra friska blad är underbar,

 men det är en lätt stökig plantering där växterna fått göra lite som de vill också,

och kanske finns skönheten där, i kontrasten mellan det av människan ompysslade 

och det av naturen skapade, tänkte den uråldriga lejonkungen inom mig.

Önskar alla en fortsatt skön sommar!

Kram Anna-Karin