Rundturen i min trädgård fortsätter....

Förra gången blev det en tur utmed trädgårdens västra delar som sen fortsatte ner förbi odlingarna till det nordöstra hörnet där den slutade i rhododendronbuskaget. Den här tiden på året rusar växtligheten iväg och nya blomster gör hela tiden entré varför jag skulle kunna gå samma runda igen men med helt nya bilder. Jag tänkte dock bara backa tillbaka lite, till den enda ros som växer i de nedre lite vildare delarna av trädgården, och sen fortsätta utmed den östra och södra sidan av tomten.

Jag kallar den här rosen för Binnemorosen. Den kommer från
Billingsluttningen där farmor och farfar har sitt sommarställe, som heter
just Binnemo. Ingen jag träffat hittills vet vad den heter.
Någon som känner igen den?
Det är en ganska vild ros med kort men intensiv blomningstid.

Blomknopparna är underbara, nästan som snöbollar
och doften är stark men ljuvlig.

Rhododendron blommar nu för fullt och det finns inte mycket som slår
den i prakt, tycker jag. Här ses vanlig parkrhododendron
(Rhododendron Catawbiense-Gruppen)  och en vit
sort som jag tyvärr tappat namnet på.

Humlorna är också förtjusta i rhododendronblommornas nektar och
hela buskaget är fyllt av ett intensivt surrande.

Efter rhododendronbuskarna, utmed husets östra sida, löper en plantering med rönnsumak, rödbladig perukbuske, schersmin och rödbladig fläder. De är planterade för några år sedan efter det att vi kört in ton efter ton med grus den vägen. För några år sedan när många stora träd i området fälldes blev de innersta delarna av vår trädgård rena träskmarken och vi fick höja med grus. Nu har vi valt att ställa odlingslådorna på grusbädden. Så det kan bli! 

Rhododendron i full blom. Efter rhododendronbuskarna löper en plantering
där vi väntar på att buskar och träd ska växa upp och ge ordentligt
insynsskydd.  I planteringen växer också bland annat följande blomster.

Bergklint (Centaurea montana)

Praktnäva (Geranium himalayense `Gravetye´) fungerar bra som
marktäckare och utfyllnad. Att den dessutom har bedårande
stora blommor är ett extra plus.

Revsugan (Ajuga reptans `Braunherz´) är en söt liten marktäckare.

Vit rosenbräcka (Saxifraga Arendsii-Gruppen)

Rosa rosenbräcka (Saxifraga Arendsii-Gruppen)

Skuggbräcka (Saxifraga umbrosa)

Stjärnflocka (Astrantia major) och det sista av tulpanen Double late
Antraciet som jag tycker är vacker i sitt förfall.

Sist i planteringen framme vid entrén står den gula dagliljan
(Hemerocallis lilioasphodelus).
Den doftar så gott varje gång man går förbi och med tanke på placeringen
så är det inte svårt att stoppa näsan i den då och då. Underbart! 

På östra sidan av huset finns en liten stenlagd uteplats
där bland annat klätterrosor, kantnepeta (Nepeta x faassenii),
löjtnanatshjärta (Lamprocapnos spectabilis) och .... 

.... alunrot (Heuchera) växer. Den här alunroten blommar med
nya gracila stänglar nästan hela sommaren och blomningen
är minst lika vacker som bladverket.

Rosorna som såg så lovande ut tidigt i våras har blivit lite
ledsna av all båst, kyla och regn. Ett par av klätterrosorna har
drabbats av svartfläckssjuka och bladlössen har börjat anlända.
Stackars rosor! Det är tur att nyckelpigorna hjälper
till och äter upp en del av bladlössen.

Den enda ros som blommar i den här delen av trädgården är tåliga och
pålitliga Louise Bugnet. Den fullt utslagna blomman är helt vit
medans knoppen är rosa- och vitrandig.

Lite av den rosa färgen dröjer sig kvar ganska länge innan
det vita tar över. Louise Bugnet.
I bakgrunden skymtar akleja och jättevallmo.

Jättevallmon (Papaver Orientale-Gruppen) är för härlig med
sina enorma silkestunna blommor och ......

... sin framväxande spektakulära frökapsel. Kan inte låta bli att förundras
över florans mångfald och all den skönhet den bjuder.

Vallmon växer i en plantering på södersidan. Här växer också flertalet av mina kryddor och en del andra växter men jag går snabbt förbi och går mot garagenerfarten där nu irisen blommar för full.

Iris (Iris) av modell äldre. Någon som vet vad den heter?

Silverarven (Cerastium) skulle nog täcka hela slänten om
det inte vore för de där nyponrosorna (Rosa canina om jag
inte minns fel) som självsått sig och som jag inte har
hjärta att ta bort. De blommar så sött
och fåglarna älskar nyponen.

Trädgårdsiris (Iris Germanica-Gruppen)

Med trädgårdsirisarna var jag nu nästan tillbaka där jag började min rundvandring förra veckan. Det finns så mycket fint och det inte går att visa allt. Inlägget blev ganska långt ändå :-)  Nästa gång blir det nog lite kortare, kanske lite om plantering och lite mer om olika trädgårdsirisar. Tills dess önskar jag er en fortsatt fin vecka och en riktigt .....

TREVLIG MIDSOMMAR!

Kram Anna-Karin

Nationalblommor och en rundvandring i min trädgård

På fb stod det att den svenska sommaren är den bästa dagen på hela året. Undrar när den kommer i år? Häromdagen regnade det över 20 mm och blåsten fick växterna att ligga utmed marken och träden att böja sig så man knappt vågade titta på dem. Sen blev det lite finare ett par dagar med sol och hela 18 grader varmt den ena dagen. Idag regnar det igen.

Som lite motkraft till mitt gnäll ovan tänkte jag visa lite bilder från trädgården och också fundera lite över varför vi inte har någon nationalblomma i Sverige. En tanke som slog mig denna dag som ju är vår nationaldag. I Estland har man blåklint, Skottland har valt tisteln och Kina pionen. Norge har två, ljung och fjällbrud och Finland har liljekonvaljen medan Japan har körsbärsblomman som nationalblomma. Man firar blomman genom att gå ut i parkerna och ha picknick och man ser blomman som en symbol för det korta och vackra men förgängliga livet.

Förvisso har vi våra landskapsblommor men visst borde vi ha en nationalblomma också. Varför inte till exempel välja den vilda kovallen Natt och Dag som blommar i gult och blått. Det är en växt som trivs i våra hagar och lövängar, den kan bli närmare fyra decimeter hög och är för många känd under namnet den svenske soldaten efter färgerna i en äldre armeuniform, och det är väl intressant ur ett historiskt perspektiv. I folkmun kallas den också för `Svenska Flaggan´ vilket jag tycker borde göra den till en självklar kandidat. Fundera gärna på det och häng med på en rundtur i min trädgård under tiden.

Natt och Dag (Melampýrum nemorósum)
Foto. Wikipedia

Den lilla rundturen i trädgården får börja i dess sydvästra hörn där syrenerna börjar slå ut.

Syrener (Syringa vulgaris) är i all sin enkelhet underbara och doften
är väl för de flesta förknippad med sommarens intåg, 
skolavslutning, student, bröllop och andra viktiga milstolpar i livet.

I den här delen av trädgården står mina två jättar.
Det är fascinerande att de två största växternas
bladknoppar är bland de sista att spricka ut.
Ask ( Fraxinus excelsior)

Lind (Tilia cordata)

På husets södersida växer trädgårdsirisarna (Iris Germanica-Gruppen).
De börjar nu få knopp och den första har slagit ut. Längst bak i rabatten 
växer vinet som under många år varit lite styvmoderligt behandlat.
Varje år tänker jag att det ska få en fin spalje att klättra på och varje år
blir det istället provisoriskt stöttat. 
Trots detta levererar det mängder med välsmakliga druvor.
I år ska dock den här planteringen grävas om, och då 
kanske det äntligen blir en snygg spalje.....

Den första irisen (Iris Germanica-Gruppen).
 Visst är blomman läcker.

Gången på husets västra sida, där nu funkiorna (Hosta) tagit över,
leder in till trädgårdslanden och odlingarna.

Bredvid gången ligger den stora rabatten längs med altanen.
Där är nu krolliljorna (Lilium martagon) (i år 36 stycken) på gång.

Trädgårdslanden och odlingarna ligger i trädgårdens nordvästra del,
tillräckligt långt från huset och de stora träden för att där ska vara
lä och sol (i alla fall i normala fall när solen skiner).

I trädgårdslanden och odlingarna växer nu rucola, olika sorters lök, sallad, persilja, dill, morötter, rödbetor, bindsallat och en massa andra grödor och ettåriga blomster. Här växer också jordgubbar, hallon, krusbär, vinbär, bigarråer och äpplen.

En och annan dahlia har också, efter förkultivering, satts
i trädgårdslanden  eftersom jag gillar att
blanda blommor och grödor.

Vid kompostodlingarna har en del frösådder etablerat sig på egen hand.
Jag har inte hjärta att ta bort dem för jag tror näringen räcker till grödorna
som skymtas inuti lådan också. Dessutom tycker jag att det är
fint med kantnepetan (Nepeta x faassenii) som breder ut sig.

Vid kålodlingen har digitalisen (Digitalis purpurea)
slagit sig ner.....

.... och citronmelissen (Melissa officinalis) är nog nöjd
med sitt val av etableringsställe. Den har kanske inte så
där små och mjälla blad som man önskar sig till
jordgubbarna och grädden men är ett lite roligt och
välkommet inslag ändå.
Varför ska man rensa bort allt?
Det är kul att vänta och se hur det blir och ofta ger ju
växternas egna val starka växter och en charmfull touch.

I trädgårdens nordöstra del ligger rhododendronlandet och de mer vilda delarna av trädgården. Där växer bland annat nedanstående växter:

Kaukasisk förgätmigej (Brunnera macrophylla)

Liljekonvalj (Convallaria majalis)

Kungsnejlikrot (Geum coccineum)

Nejlikrot (Geum `Lemon Drops´)

Brunnäva (Geranium phaeum `Samobor´)

Brunnäva (Geranium phaeum `Samobor´)

Funkia (Hosta)  

Myskmadra (Galium odoratum)

Vildros som senare översållas med gulvita blommor.

Funkia (Hosta) och rhododendron.

Rhododendron `Cunningham´s White är den rhododendron
som blommar först av mina.

Nu är jag framme i det nordöstra hörnet och har östsidan och större delen av södersidan kvar. Det får bli en annan gång.

Eftersom jag klagade så på vädret i början så sprack det upp efter lunch och bjöd på sol. Då tog jag en paus och planterade mina asiatiska liljor men det får också bli en annan gång för nu ska jag äta en underbar middag och ta kvällen denna lördag, tillika nationaldag.

Trevlig lördagskväll allesammans,

och visst borde vi väl ha en nationalblomma, eller hur?

Kram Anna-Karin

Treblad, anemoner och liljor

Idag anordnade Värmlandskretsen av Trädgårdsamatörerna och Koloniträdgårdsföreningen en växtmarknad på Kroppkärrs koloniområde i Karlstad. Trots att vi gått och väntat och längtat efter den här dagen så spirade väl inte direkt vårkänslorna när vi iklädda gummistövlar och full regnmundering satte oss i bilen. Det var 12 grader och spöregn och ingen förbättring att vänta då dagsregn utlovats. På hemvägen var dock sinnet betydligt lättare trots fortsatt regnande.

Kroppkärrs koloniområde är så mysigt. Att gå runt på de fina grusgångarna och titta på de charmiga husen och ompysslade och prunkande trädgårdarna kan inte annat än göra en glad. Att prata med andra trevliga trädgårdsmänniskor höjer humöret ytterligare, och att låta sig hänföras, och förälska sig i några nya växter som får följa med hem........ Ja, vad gör det väl att det regnar lite (17 mm), igen.

Min första förälskelse blev ett treblad.

Treblad (Trillium sp)

Trebladet är en perenn växt med underjordisk rotstam som sakta sprider ut sig och bildar en klunga som med tiden blir allt större i omfång. Den trivs i skugga och passar utmärkt att plantera i lunden eller i lundlika miljöer där jorden är humusrik och fuktighetshållande. Den är nog en av de vackraste skuggväxterna och blommar i april-juni. Eftersom den utvecklas bäst om den får stå orörd så ska jag fundera extra noga innan den får sin nya växtplats i trädgården.

Två andra växter jag inte kunde motstå var en porslinsanemon och en fylld vitsippa.

Här ser porslinsanemonen (Anemonopsis macrophylla) inte mycket ut
för världen men när den blir lite större och blommar ....

...... är den sagolik och ser ut så här.
Foto: Wikipedia

Porslinsanemonen kommer från Honshu i Japan. Den börjar blomma föst i juli men blommar sen oförtrutet ända in i september. Växten trivs i en något humusrik jord på en skyddad och skuggig växtplats. Den tål inte direkt solsken och starka vindar gör att bladverket snabbt vissnar ner och dör.

Fylld vitsippa (Anemone nemorosa Vestal)

Den fyllda vitsippan har rent vita blommor som står mycket längre än de vanliga enkla. Den sprider sig med krypande jordstammar och vill ha fuktighetshållande jord i sol, halvskugga eller skugga. Under sommaren vissnar den ner helt men kommer sedan åter nästa vår.

Mitt sista inköp blev två olika höga, doftande vita liljor. De är nog ganska ovanliga för jag fick inte en enda google-träff på dem på svenska utan bara på engelska. Hon som sålde dem hade bilder som hon visade och om det vill sig så kommer de att bli mycket vackra. Det hoppas jag förstås på, så att jag kan njuta av, och visa dem för er i blom senare i sommar. Än så länge ser de ut så här.

Lilium TOPEKA

Lilium GIZMO

Som alltid vid fina trädgårdsmarknader så hade man kunnat köpa mycket mer. Marknaden återkommer dock i augusti och då kanske jag, om jag varit flitig i sommar och om det inte regnat varje dag , har lite nya land som behöver fyllas.......... :-)

En regnfri dag när solen skiner ska jag, förutom att göra nya land, också åka tillbaka till Kroppkärrs koloniområde och bara gå runt där och njuta. Området är öppet för alla och en promenad där är en sann njutning. Så Vackert!

Önskar er en fortsatt mysig helg!

Anna-Karin

Egensinniga men älskade tulpaner

En del har ledsnat på tulpaner och tycker att de blivit lite uttjatade och tråkiga. Jag älskar tulpaner. Tulpansäsongen är ganska lång och när våren är som i år, kall och lite seg, så blommar de extra länge. Redan i mitten av april kommer de tidiga och sent i maj står de riktigt sena, ståtliga och högresta sorterna i full blom. Förutom att de olika vackra sorterna avlöser varandra så är också många tulpaner vackra i sina olika skeden, från knopp till fullt utslagna. Förra året åt rådjuren upp nästan alla mina tulpaner men i år har de fått vara ifred. Jag tror det är tack vare mina oasisbitar indränkta i blodmjöl som jag placerat ut i rabatterna. De har tyvärr varit hos grannarna och att de lämnat min trädgård i fred borde vara blodmjölets förtjänst.

Här blommar tulpanen Orange Emperor (Orange Breeze)
tillsammans med pingstliljor (Narcissus poeticus `Actaea´)
och olika sorters pärlhyacinter. Rabatten är långsmal och
löper utmed en trädgårdsgång. Senare växer här mest funkior.
Bilden är tagen 21 maj.

Redan den 13 april, tillsammans med den ryska blåstjärnan (Scilla), kom
dock de första tulpanerna. Sorten har funnits här så länge jag kan minnas
och jag vet tyvärr inte vad den heter. 

Samma tulpansort som ovan den 21 april.

Det här är tulpanen Salmon Impression. Den 5:e maj, ännu
ej fullt utslagen, håller den färgen. Rosa med en dragning
åt brunt precis som jag vill ha för att den ska
passa mot vårt sandfärgade putshus.

Tulpanen Van Eijk den 5:e maj.

Den 13 maj blommar påfågeltulpanen Greigii Oratorio. Den är låg och
alldeles underbart laxrosa i färgen. När den japanska malörten i
bakgrunden breder ut sig täcker den de vissnande tulpanerna.

Den 18 maj har Salmon Impression slagit ut och då är den inte brunrosa
längre. Förra året blommade den aldrig, men mitt minne av den stämmer
inte med den lite blårosa ton den uppvisar nu. Grrrr!
Den är mycket vacker men jag vill inte ha kalla utan varma rosa färger,
men vad bryr väl sig de egensinniga tulpanerna om det.

Här är det i alla fall varma rosa och lila toner när
Van Eijk, Double late Antraciet, Single late Portofino
och en och annan Queen of Night blommar. 18 maj.

Här kommer mina favoriter för i år, Menton (brunrosa), Wildhof (rent vita)
och Queen of Night (svartlila). Bilden från den 21 maj.
Senare blommar här stenkyndel och echinacea.

De rent gula tulpanerna (21 maj, vet ej sorten) som är så fina
tillsammans med klockhyacinterna är en gammal favorit liksom...

.... tulpanen Orange Princess. Här i knopp den 29 april....

..... och i blom den 5 maj.

En annan gammal favorit är franstulpanen Fringed Cummins.
Den 5.e maj ser man att fransarna är på väg.

Den 10:e maj har den kommit lite längre ......

....och den 18 maj, precis innan den börjat fälla ut
kronbladen är den nog som vackrast.

Även om tulpansäsongen varit lång och vi kunnat njuta av den länge i år så börjar tulpanernas kronblad att falla nu, både på dem som håller färgen och på de egensinniga som blivit blårosa....
Jag har de lila och varmrosa (som ska vara varmrosa) på ena sidan av huset och de gula och orange på den andra men bestånden har glesnat lite efter de tilltagande årliga rådjursattackerna. Eftersom jag nu vet hur jag ska hålla rådjuren borta så har jag fått förnyad lust att flytta tulpanerna och att sätta nya tulpanlökar, så det får nog bli en del omplaceringar nu när de blommat över och lite påfyllnad i höst.

 I övrigt går jag här och fryser och väntar på värmen,

så varma hälsningar till er alla denna kalla vår.

Kram Anna-Karin