fredag 13 oktober 2017

Blommor som förgyller nu

Löven singlar förbi utanför fönstret där jag sitter, faller ett efter ett. Det är höst. Men än har de sista blommorna inte släppt taget. Ser genom rutan hur de oförtrutet blommar vidare därute, i sol såväl som i regn och rusk. Vilka tappra kämpar!

Under veckan som gått har det blivit några fotorundor, när vädret så har tillåtit. Det är skönt att bara ta med sig kameran ut, strosa runt lite planlöst, och se vad det blir.

Här kommer de så, några av blommorna jag fastnade för, och som förlänger sommaren och förgyller hösten här hos mig.


Mauretanska rödmalva, stockros och kaprifol mot klarblå himlen känns mer som juli än oktober. På kvällen sprider kaprifolen sin underbara doft. Brittsommar när den är som bäst.



1. Mauretansk rödmalva, Malva sylvestris ssp. mauritiana 'Bibor Felho'.
2. Stockros, Alcea rosea.  3. Vildkaprifol eller höstkaprifol,
Lonicera periclymenum 'Serotina'. 


Rosorna kämpar som alltid på in i det längsta. Inte alla rosor förstås, men hansarosorna, Stanwell Perpetual, Clodagh McGredy och den för mig okända röda rosen på headern är alla sådana som inte ger upp i första taget.

Än knoppas det.


1. Rosa Rugosa - gruppen 'Hansa'.  2. Rosa Spinosissima - gruppen
 'Stanwell Perpetual'   3. Rosa 'Clodagh McGredy'.


Dahliorna sätter ständigt nya knoppar och blommar, och blommar, och blommar....., bara man kommer ihåg att kontinuerligt ta bort de som börjat vissna. Blir det frost blir det däremot tvärstopp. Då blir hela växten som "slime", och knölarna måste tas in för frostfri vinterförvaring. Frosten brukar komma sent hos oss. Förhoppningsvis kommer de stora nästan lysande blommorna att kråma sig ett tag till.


1. 'Le Baron' 2. Kaktusdahlia 'My Love'
(Bakom kaktusdahlian den vita näckrosdahlian 'Lillehammer',
och en gulorange som jag inte vet namnet på. Tyvärr.


Blå höstflox? Nej, bara lite lek med ljuset. Blomman i skugga och de vissnade funkiabladen bakom i full sol.


Samma blomma som ovan men nu solbelyst. En helt vanlig cericerosa höstflox alltså, men otroligt vacker och väldoftande den också.

Höstflox, Phlox paniculata.


Andra vackra blommor som börjar på höst är höstanemonerna. Här en docksöt hög variant i pastellrosa.

Höstanemon, Anemone japonica 'Königin Charlotte'.


En annan blomma som också börjar på höst, och som det bara inte går att hoppa över även om den varit med hos både mig och många andra tidigare, är höstsilveraxet.  Har ni inget och har turen att bo där det hinner blomma, köp ett. De vackra små pärlformade knopparna kommer i slutet av augusti och i början av september. Blommorna slår ut under senare delen av september. Då får man glädjefnatt. Doften är underbar och helt unik. Den vill man inte missa. Jag lovar.


Höstsilverax, Actaea simplex 'Brunette'.


Den här lilla gula blomman bjuder liksom silveraxet på väldoft som sprider sig vida omkring. Den doftar starkt och sött, som honung. Eftersom den frösår sig rejält klipper jag bort blommorna på sommaren, men nu på hösten får de stå kvar. 

På sommaren gläds jag istället åt bladverket. Det är en perenn italiensk ruccola som levererar från april, och med lite tur, ända in i december. Växer den sig för stor är det bara att klippa ner. Den kommer snabbt igen med nya späda blad. En av mina matnyttiga favoriter.

Perenn Italiensk ruccola, Diplotaxis tenuifolia.


Medlemmarna i den korgblomstriga familjen nedan bjuder inte på någon doft, men väl på skönhet.


1. Röd solhatt, Echinacea purpurea.  2. Strålrudbeckia,
Rudbeckia fulgida 'Goldsturm'.
3. Vit skogsaster, Eurybia divaricata (tidigare Aster divaricatus).

Gammal tvättsvamp?


Nej, bara lite höstledsen praktröllika. Ingen skönhet kanske, men det är något som tilltalar mig med de varmt gula blommorna som står där på sina höga stadiga stjälkar och vajar i vinden.

Praktröllika, Achillea filipendulina 'Cloth of Gold'.
Filipendulina är inget dumt namn. Det skulle man ju kunna heta.
Filipendulina Rickardsson.
Lite originellare än Anna-Karin. :)


Drakmyntan är däremot utan tvekan en skönhet. Skira blommor i lavendelblått som fångar ljuset, och vackert variegerade blad i grönt och vitt. En önskeväxt helt enkelt.

Drakmynta, Physostegia virginiana 'Bouchet Rose'. 


Blå bolltistel och sköldpaddsört som snart gjort sitt, men fortfarande bjuder på nektar. Jag satt länge och väntade på att en humla skulle dyka upp, men förgäves. Kanske har de gett upp för i år.

1. Blå bolltistel, Echinops bannaticus.  2. Sköldpaddsört, Chelone obliqua.


Vivorna som inte kunde hålla sig till våren, utan bestämde sig för en andra blomning den här säsongen.

Okänd viva inhandlad i kruka för tio spänn en tidig vår för länge sedan.


Och till sist. Några sommarblommor. För vilka skulle kunna vara bättre på att förlänga sommaren och förgylla hösten än de.

En gigantisk gul blomma mot en blå himmel, eller en liten späd blå jungfru framför en solig ringblomma. Hänförande i all sin enkelhet båda två.

1. Solros, Helianthus annuus.  2. Jungfrun i det gröna, Nigella damascena.  
3. Ringblomma, Calendula officinalis, i bakgrunden.


På tal om enkelhet. Enklast av alla är nog sömntutan. Inga volanger, fransar eller krusiduller.  Bara rena linjer och utsökt grace. Förfinad och elegant.

Sömntuta, Eschscholzia californica.

Det är höst. Mörkret kommer smygande och jag känner mig lite grann som sömntutan.  
Eller som en sömntuta rättare sagt.
Inte så förfinad och elegant utan mera trött. :)

Det är tur att de sena blommorna finns, och de vackra höstfärgerna, och den höga klara luften, och att solen åter lyser från en blå himmel idag, efter en natt med regnoväder och närapå stormstyrka i byarna.

Det skiftar snabbt, mellan höstrusk och höstmys.
Det har sin charm.

Kram Anna-Karin

15 kommentarer:

  1. Många finingar som vanligt. Men tänk att man alltid ska ändra växternas tillhörighet och namn. För mycket pillande tycker jag och inte helt rätt. Man måste väl få tillåta variationer i ganska stor utsträckning. Nåja hur ska man nu kunna få in detta i skallen en aster som inte kallas aster... Höstens kulörer är varma hur som helst och det är nästan så man förstår varför. Värme i alla former behövs när kylan kryper närmare.

    Meta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Har precis som du kallat skogsastern för Aster divaricatus fram till nu. Blev smått paff när jag såg att den bytt släkte, och att detta skedde för otroliga dryga två år sedan. Förhoppningsvis tillhör den fortfarande familjen korgblomstriga, eller asterfamiljen som man väl lite slarvigt säger. Det ska nog mycket till innan de byter familj på en växt, men att byta släkte det är lättvindigare det. De har väl hittat en liten flärp eller nåt. :)

      Håller med, värme och varma kulörer behöver vi nu.

      Anna-Karin

      Radera
  2. Så mye fint som fortsatt blomstrer hos deg! Her har vi hatt fire netter med frost, og blomstene begynner å bære preg av det. Vakre høstphlox og høstanemoner. De blomstrer litt her også. God helg!

    Klem, Marit

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, frostnätterna går hårt åt blommorna, tyvärr. Första frosten brukar de ibland hämta sig efter om den inte varit för svår, men fyra frostnätter är det inte många som klarar. Höstflox och höstanemoner är tuffingar och guld värda nu när kylan och vintern kryper närmare. God helg du också!
      Kram Anna-Karin

      Radera
  3. Hej Anna-Karin!

    Det där är välbekant för mig också, att inte ha några ambitioner alls utan strosa runt med kameran, som en liten upptäcktsfärd. När man sysslar med något i trädgården så ser jag i alla fall inga detaljer eller vad som händer runt omkring mig. Och en erfarenhet jag fått är att fotografering kräver tid och tankar - och fantasi.

    Du har ju väldigt mycket fint fortfarande att fästa kameraögat på och fina bilder blev det av "strosandet"

    Vi har ännu inte haft frost, det är nog ovanligt så här i mitten av oktober, däremot mycket regn så det finns inte mycket kvar som kvalificerar sig för kameran.

    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Gunilla!
      Tack! Det där med att strosa runt är skönt och ibland sätter det igång tankarna och fantasin bättre än när man försöker göra något.

      Förstår att ni haft mycket regn. Det är tråkigt när växterna ledsnar i blötan. Men det är väl den tiden nu. Regn, blåst, löven börjar falla och snart frost och snart dags att börja planera för nästa säsong istället. Men vackert är det än med alla varma höstfärger.

      Önskar dig en fin oktoberhelg!

      Kram Anna-Karin

      Radera
  4. Det mesta som blommar hos dig har redan gett upp här och vi her haft två frostnätter med is på vattentunnorna. Skrapat rutan på bilen, men idag är det 20 grader igen.
    Härliga bilder du visar. Jag gillar också hösten, den klara luften, färgerna och dofterna.
    Kram
    /Anette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tråkigt med frost. Det tar så hårt på växterna. Vi har nog haft tur som inte fått några frostnätter än. Det gick ner till ett par plusgrader en natt när det var klart väder men nu är det varmare igen. Idag var det rena sommarvärmen och jag var ute och satte tulpanlökar. En helt underbar höstdag. Gissar att du haft det riktigt gott du också med 20 graders värme. Otroligt för att vara oktober.
      Hösten är härlig!
      Kram Anna-Karin

      Radera
  5. Så mycket fint som blommar hos dig :) Underbart! Blev väldigt förtjust i den vita kaktusdahlian och den italienska ruccolan lät spännande. Jag gillar att odla ätbart bland det andra och att kunna gå ut och skörda...

    Kram, Carina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mmm, kaktusdahlian är härlig med stora, spretiga och lagom uppseendeväckande blommor.

      Kan varmt rekommendera den italienska ruccolan. Den är lite starkare i smaken än vad de ettåriga sorterna brukar vara. Den växer till sig ganska bra på en säsong så jag brukar klippa ner den ett par gånger per säsong för att få nya späda små blad. Att ta bort blommorna är dock ett måste om man inte vill ha den överallt för den är en mästare på att fröså sig. Brukar spara några blommor på hösten för att de är vackra, doftar otroligt gott, och är mycket omtyckta av humlor och en massa andra insekter.
      Sådde den från frö från Impecta för tre år sedan.

      Kram Anna-Karin

      Radera
  6. Tänk att det fortfarande finns så många blommande skönheter att njuta av, vi är ju i mitten på oktober. Den något svala sommaren kanske har påverkat växterna så de blommar längre, en del verkar också blomma om. Det är klokt att ta sig tid att strosa runt och titta innan vintern kommer.
    Håller med om att höstsilveraxet är något alldeles speciellt, en obeskrivlig härlig doft bjuder den på.
    Här har det varit några riktigt sköna dagar men löven är på väg ner.
    Ha en riktigt fin vecka. Kram/ Kristina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, det är otroligt att det blommar så fortfarande. Kanske kom växterna, som du skriver, igång sent på grund av den svala sommaren. Sommaren kanske har kommit nu istället? Igår hade vi 18 grader och jag gick runt i t-shirt. :)

      Men det blir nog vinter och inte sommar. Den sista veckan har tagit en del av prakten och det har blivit mer och mer höstlikt. Löven är som du säger på väg ner och lägre temperaturer är på väg såg jag på SMHI.

      Vi får passa på och njuta nu.

      Kram Anna-Karin

      Radera
  7. Oj, oj, oj, vilken fägring du bjuder på Anna-Karin! Otroligt mycket som blommar fortfarande hos dig. Och som jag njuter av de vackra bilderna. De översta mot den blå himlen får mig att drömma om sommaren, tänk så mycket sol och blå himmel kan göra. Sömntutan skulle du kunna rama in och ha på väggen. Mjuk som en skön akvarell. Liksom den perenna italienska rucolan. Jag brukar också ha rucola kvar men i år har jag lyckats rensa bort all utan att det var meningen. Får så ny nästa år. Hoppas nu att frosten håller sig borta så att du får njuta ett tag till av de vackra dahliorna.

    Tack för en härlig vitamininjektion!

    Kram Anita

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Anita!
      Tack för din superfina kommentar. Jag blir verkligen rörd, och lite generad. Sömntutan är en av mina favoritblommor. Jag låter dem självså sig, och därför har nästan alla blivit mer eller mindre orange med tiden. De vita och gula försvinner mer och mer. Får nog så lite nya från köpepåse nästa år för att få blandade färger igen. Rucolan är fin och god. Ibland kommer det humlor och besöker blommorna och det ser verkligen lite lustigt ut när de stora bumlingarna hänger och svajar i de små blommorna på de späda stjälkarna. En härlig syn! Det är en trevlig växt som jag också skulle så ny om den försvann (eller om jag rensade för hårt).

      Tyvärr kom frosten igår natt så nu är dahliornas saga all för den här gången. De klarade sig länge ändå i år och har lyst upp nu under hösten.

      Tack för din fina kommentar och en härlig oktoberhelg önskar jag dig.

      Kram Anna-Karin

      Radera
  8. Läser i kapp och gläds åt att du har/hade så mycket som blommar. Höstsilveraxen är en favorit. I förra veckan var jag ute i trädgården och tänkte "men vad är det som luktar så gott?!" Jo, höstsilveraxen som spred sin väldoft vida omkring. Underbart! :)
    Kram Kristina

    SvaraRadera