Blommor som förgyller nu

Löven singlar förbi utanför fönstret där jag sitter, faller ett efter ett. Det är höst. Men än har de sista blommorna inte släppt taget. Ser genom rutan hur de oförtrutet blommar vidare därute, i sol såväl som i regn och rusk. Vilka tappra kämpar!

Under veckan som gått har det blivit några fotorundor, när vädret så har tillåtit. Det är skönt att bara ta med sig kameran ut, strosa runt lite planlöst, och se vad det blir.

Här kommer de så, några av blommorna jag fastnade för, och som förlänger sommaren och förgyller hösten här hos mig.


Mauretanska rödmalva, stockros och kaprifol mot klarblå himlen känns mer som juli än oktober. På kvällen sprider kaprifolen sin underbara doft. Brittsommar när den är som bäst.

1. Mauretansk rödmalva, Malva sylvestris ssp. mauritiana 'Bibor Felho'.
2. Stockros, Alcea rosea.  3. Vildkaprifol eller höstkaprifol,
Lonicera periclymenum 'Serotina'. 

Rosorna kämpar som alltid på in i det längsta. Inte alla rosor förstås, men hansarosorna, Stanwell Perpetual, Clodagh McGredy och den för mig okända röda rosen på headern är alla sådana som inte ger upp i första taget.

Än knoppas det.

1. Rosa Rugosa - gruppen 'Hansa'.  2. Rosa Spinosissima - gruppen
 'Stanwell Perpetual'   3. Rosa 'Clodagh McGredy'.

Dahliorna sätter ständigt nya knoppar och blommar, och blommar, och blommar....., bara man kommer ihåg att kontinuerligt ta bort de som börjat vissna. Blir det frost blir det däremot tvärstopp. Då blir hela växten som "slime", och knölarna måste tas in för frostfri vinterförvaring. Frosten brukar komma sent hos oss. Förhoppningsvis kommer de stora nästan lysande blommorna att kråma sig ett tag till.

1. 'Le Baron' 2. Kaktusdahlia 'My Love'
(Bakom kaktusdahlian den vita näckrosdahlian 'Lillehammer',
och en gulorange som jag inte vet namnet på. Tyvärr.

Blå höstflox? Nej, bara lite lek med ljuset. Blomman i skugga och de vissnade funkiabladen bakom i full sol.

Samma blomma som ovan men nu solbelyst. En helt vanlig cericerosa höstflox alltså, men otroligt vacker och väldoftande den också.

Höstflox, Phlox paniculata.

Andra vackra blommor som börjar på höst är höstanemonerna. Här en docksöt hög variant i pastellrosa.

Höstanemon, Anemone japonica 'Königin Charlotte'.

En annan blomma som också börjar på höst, och som det bara inte går att hoppa över även om den varit med hos både mig och många andra tidigare, är höstsilveraxet.  Har ni inget och har turen att bo där det hinner blomma, köp ett. De vackra små pärlformade knopparna kommer i slutet av augusti och i början av september. Blommorna slår ut under senare delen av september. Då får man glädjefnatt. Doften är underbar och helt unik. Den vill man inte missa. Jag lovar.

Höstsilverax, Actaea simplex 'Brunette'.

Den här lilla gula blomman bjuder liksom silveraxet på väldoft som sprider sig vida omkring. Den doftar starkt och sött, som honung. Eftersom den frösår sig rejält klipper jag bort blommorna på sommaren, men nu på hösten får de stå kvar. 

På sommaren gläds jag istället åt bladverket. Det är en perenn italiensk ruccola som levererar från april, och med lite tur, ända in i december. Växer den sig för stor är det bara att klippa ner. Den kommer snabbt igen med nya späda blad. En av mina matnyttiga favoriter.

Perenn Italiensk ruccola, Diplotaxis tenuifolia.

Medlemmarna i den korgblomstriga familjen nedan bjuder inte på någon doft, men väl på skönhet.

1. Röd solhatt, Echinacea purpurea.  2. Strålrudbeckia,
Rudbeckia fulgida 'Goldsturm'.
3. Vit skogsaster, Eurybia divaricata (tidigare Aster divaricatus).

Gammal tvättsvamp?

Nej, bara lite höstledsen praktröllika. Ingen skönhet kanske, men det är något som tilltalar mig med de varmt gula blommorna som står där på sina höga stadiga stjälkar och vajar i vinden.

Praktröllika, Achillea filipendulina 'Cloth of Gold'.
Filipendulina är inget dumt namn. Det skulle man ju kunna heta.
Filipendulina Rickardsson.
Lite originellare än Anna-Karin. :)

Drakmyntan är däremot utan tvekan en skönhet. Skira blommor i lavendelblått som fångar ljuset, och vackert variegerade blad i grönt och vitt. En önskeväxt helt enkelt.

Drakmynta, Physostegia virginiana 'Bouchet Rose'. 

Blå bolltistel och sköldpaddsört som snart gjort sitt, men fortfarande bjuder på nektar. Jag satt länge och väntade på att en humla skulle dyka upp, men förgäves. Kanske har de gett upp för i år.

1. Blå bolltistel, Echinops bannaticus.  2. Sköldpaddsört, Chelone obliqua.

Vivorna som inte kunde hålla sig till våren, utan bestämde sig för en andra blomning den här säsongen.

Okänd viva inhandlad i kruka för tio spänn en tidig vår för länge sedan.

Och till sist. Några sommarblommor. För vilka skulle kunna vara bättre på att förlänga sommaren och förgylla hösten än de.

En gigantisk gul blomma mot en blå himmel, eller en liten späd blå jungfru framför en solig ringblomma. Hänförande i all sin enkelhet båda två.

1. Solros, Helianthus annuus.  2. Jungfrun i det gröna, Nigella damascena.  
3. Ringblomma, Calendula officinalis, i bakgrunden.

På tal om enkelhet. Enklast av alla är nog sömntutan. Inga volanger, fransar eller krusiduller.  Bara rena linjer och utsökt grace. Förfinad och elegant.

Sömntuta, Eschscholzia californica.

Det är höst. Mörkret kommer smygande och jag känner mig lite grann som sömntutan.  

Eller som en sömntuta rättare sagt.

Inte så förfinad och elegant utan mera trött. :)

Det är tur att de sena blommorna finns, och de vackra höstfärgerna, och den höga klara luften, och att solen åter lyser från en blå himmel idag, efter en natt med regnoväder och närapå stormstyrka i byarna.

Det skiftar snabbt, mellan höstrusk och höstmys.
Det har sin charm.

Kram Anna-Karin