Frösådder, sol och värme!

Solen skiner, snön smälter, det droppar från taken, de första blommorna har slagit ut och frösådderna gror. Det kan kanske inte vara bättre än så, och med tanke på att hela våren och sommaren ligger framför och väntar så kan man nog säga att det är en fantastisk tid vi är inne i nu, och som vi går till mötes. Just den här tiden, den tidiga våren när ljuset återvänder och naturen sakta men säkert väcks till liv igen har alltid varit min favoritårstid och är det fortfarande. Att jag upplever det så är något jag är tacksam för eftersom våren också är en tid då kraven, förväntningarna och alla måsten har en tendens att hopa sig. Våren vill så mycket! Jämför man med hösten som kommer med mörker och skön vila, då man drar sig tillbaka mot soffmyset och en bra bok, så är våren mer som ett fyrverkeri, på gott, men tyvärr ibland också på ont. Det finns så mycket att glädjas över så det gäller att plocka bort alla måsten, som kanske trots allt inte är några måsten, knyckla ihop dem tillsammans med alla oönskade krav och orealistiska förväntningar till en stor boll, och slänga den all världens väg. En hel del behöver och vill man förstås göra, men allt det där andra som man egentligen inte känner för, det kanske man kan ta bort lite av, för att hinna njuta lite mer.

Det är vår, fåglarna kvittrar som besatta och ......

.........vintergäcken (Eranthis hyemalis) har vågat sig fram. Snart kommer
solens värmande strålar att locka den till att slå ut i full blom.

De första snödropparna (Galanthus nivalis) har också
kommit för att möta våren ......

..... och fler är på väg.
Snödroppe (Galanthus nivalis) 

Här, en till som vågat sig ut för att få lite sol på näsan.

Inte så dumt,
med sol på näsan alltså.
Kaffet var också gott :-)

En runda bland odlingslådorna och pallkragarna skvallrar om att vintern
dröjer sig kvar, men snart så har snön smält bort och då börjar det 
nog spira lite här och där . Snart är det också dags för vårsådden, 
som förhoppningsvis kommer igång lite bättre än vad fjolårets gjorde. 
Lite förväntningar där .....men det blir nog bra hur det nu blir,  
men helst inga nya köldrekord i år, om man får önska. 

En del växter är inte så förtjusta i vårsolen innan tjälen har släppt och deras
rötter kan hämta upp vatten ur marken. Allt vintergrönt behöver skyddas
och här är det min lagerhägg (Prunus laurocerasus `Otto Loyken´) 
som fått en hjälpande hand med juteväv över sig.
När mina katter fick syn på den skrämmande tingesten smög de runt den och
vågade bara närma sig "odjuret" riktigt riktigt sakta. De är inga lejon precis,
men mycket förnöjsamma att iaktta och några glada
skratt över hur fjantiga de är blev det.
Att glädjas åt och inte med någon är väl inte så snällt, men jag tror inte katterna 
brydde sig ett dugg om vad vi höll på med. 

Den nyplanterade sockertoppsgranen  (Picea abies `Conica´)
har också fått lite skydd, men det gamla rhododendronbuskaget 
i bakgrunden får klara sig självt i år också, precis som det 
gjort alla andra år. Marken under rhododendronbuskarna är täckt 
med ett tjockt lager löv och tjälen brukar därför aldrig bli 
särskilt svår där de växer, så lite hjälp får de förstås även 
om jag väljer att inte köpa juteväv i stora lass till dem.

Efter att ha njutit av solens värme, det goda kaffet och de små vårtecknen i trädgården så var planen att gå in och städa. Det kändes inte direkt lockande så det fick bli en sväng ner till badplatsen för att kolla läget istället.

Bastustugan var stängd men renoverad och nymålad, och ........

..... på Vänern låg isen fortfarande kvar, men började så smått smälta i kanterna.
Man hörde hur det brakade och knakade i istäcket och kanske kan
det bli ett uppfriskande bad mot slutet av april. Härligt! :-)

Eftersom jag varje dag glädjer mig åt att fler och fler av fröerna som jag satt börjar gro så tänkte jag avsluta med några bilder från mina sådder. Om det går som jag hoppas så återkommer jag till dem senare igen, och om det går åt skogen så återkommer jag väl ändå :-)

När det var dags att så fick jag förstås
oumbärlig hjälp av Tussan.

Började med att sortera "finfröerna" och kunde då också konstatera att jag hade
hur mycket Jiffykrukor (såna som står i den gröna lådan) som helst och att
krukmakaren i trä därför inte behövde användas för tillverkning av
papperskrukor än. Både pappers- och Jiffykrukor är bra eftersom de
förmultnar i jorden och därför kan planteras direkt i en
större kruka eller i rabatt eller land senare när
det är dags för om- eller utplantering

Sortering av "fulfröerna" som köpts via nätet.
Visst är de små paketen charmiga!

En del av sådden står utomhus eftersom en period av kyla
behövs för att groning ska inträffa.
När jag ställde ut dem var nästan all snö borta så jag rafsade
ihop lite och la i krukorna för att få lite
naturlig snösmältning i dem.

Det där med att lägga snö i krukorna var lite onödigt. Det skötte naturen själv
om på ett alldeles förträffligt sätt en bit in i mars.
Krukorna står täckta av snö mot kanten av uteplatsen.

Nu börjar dock krukorna titta fram igen och de inspekteras
förstås dagligen av mina katter.

Här står fröerna som förhoppningsvis gror utan köldperiod. Förr om åren har
jag använt plast med små hål i för att täcka sådderna, men i år tänkte jag
testa låda med lock istället. Kondensen på insidan av locken måste
förstås torkas bort, men så mycket lättare det är än att hålla på och
vända på plasten hela tiden.
Elementet under är på för att ge värme.

Så fort fröerna grott tar jag ut dem och ställer dem ljust och svalt istället.

De här små groddbladen (hjärtbladen) som håller på att ta
sig ut urfröet är bara nån millimeter stora.
Förhoppningsvis blir det en dag en guldakleja
( Aquilegia chrysantha) av det här lilla livet.

Här står en del av det som grott hittills. Trots att jag stängt ner elementet
helt och förstås tagit bort locken från lådorna är det för varmt. En del
av de blivande plantorna ranglar iväg lite väl mycket, men
 man tager vad man haver, som Kajsa Varg sa.

Efter promenaden ner till badplatsen blev det en sväng till
uteplatsen igen, för att kunna njuta av solen en stund till.
Det där med att städa en söndag då solen strålade från
klarblå himmel var inte alls lockande.

Kanske ska städa senare idag, måndag eftermiddag, istället, 

det är inte så dumt i alla fall, och hemmet blir mera njutbart utan 

dammet som tecknar sig så fint i vårsolens intensiva strålar, kanske.....

Ha det gott i vårsolen alla, med eller utan damm!

Kram Anna-Karin