Underbar trädgårdsiris och omsorgsfull plantering

Sen jag startade den här bloggen den 29 november förra året har jag fått många fina kommentarer och massor med "gilla". Tack! Det är fantastiskt kul. Tack också alla ni som läser och ni som har egna bloggar där jag kan njuta och inspireras av era fina trädgårdar och trädgårdsinlägg. Att blogga är verkligen roligt och lärorikt!

Att få paket med vackra blomster är också roligt. För någon vecka sedan fick jag ett mail från en av mina bloggvänner som undrade om jag ville ha irisknölar av den sort som hon visat på sin blogg. Om jag ville! Jag hade ju sett dem på bild och de var så vackra i sin ljust orange färgskala att man blev helt betagen. Jag blev förstås superglad och när hon undrade om två kilo blev bra så blev jag hänförd.

Två kilo irisknölar är mycket och det är inget man stoppar ner i en redan fylld rabatt så det blev till att gräva en ny. Irisar från Germanica-Gruppen vill stå soligt, torrt och ganska näringsfattigt. Om de trivs är de tåliga, tar för sig och breder ut sina rotknölar så att inte ens ogräset får fäste. De är långlivade och ofta dröjer de sig, likt pionerna, kvar vid gamla ödetorp och liknande. Det de inte tål är väta så därför trivs de bra i slänter och under takutsprång där det verkligen är torrt och väldränerat.

De flesta irisar jag har står på södersidan mot husväggen och en del står längst upp i rabatten nedanför altanen.

Mina lila irisar (Iris Germanica-Gruppen) står i väster nedanför
altanen och ovanför de gula dagliljorna medan ....

.... de mera lilagula (Iris Germanica-Gruppen) står på södersidan.

Jag tänkte att de flesta nya skulle få bo på södersidan tillsammans med de lilagula.

Längst bak framför vinet står mina gamla lilagula irisar och i den nygrävda
lite sluttande rabatten ska de nya planteras. Gräset är bortgrävt och min
tunga lerjord är kraftigt upplandad med ny lätt lite sandblandad jord. 

Så här såg det ut innan. En gång i tiden stod här en 20 meter hög björk.
Eftersom vi inte ville ta bort hela rotsystemet då den stod så nära huset
dolde jag stubben med stenar, taklök och andra suckulenter.

I slänten nedanför den nya rabatten växer vintergröna och silverarv. För
att de inte ska invadera den nya planteringen la jag stora stenar i kanten.
De kommer att ta sig förbi men inte lika snabbt och det
blir lättare för mig att hålla koll.

Så kom då avin om paket att hämta på ICA och jag är säker på att jag log där jag stod i kön och väntade.

Snabbt hem och öppna......

....... wow.

Redo att plantera.
Finns det något roligare?

När man tittar på trädgårdsprogram så visas oftast bara den här sista roliga avslutande delen av växtplanteringen. Den som är pricken över i. Sällan får man den rätta känslan för vad det innebär att gräva sig igenom gräs, tung lera och gamla rötter från ett gammalt träd för att sen forsla bort alltihop till andra delar av trädgården och slutligen fylla på med nyblandad och förhoppningsvis passande jord. Nu låter det nog lite som om jag gnäller, men det jag egentligen menade var att lyfta fram känslan av belåtenhet som infinner sig när man gjort grovjobbet och sen får avsluta med den lättare och inspirerande sysslan att gräva ner växterna på plats.

Vad det gäller trädgårdsirisar var nog ordvalet gräva ner lite olyckligt för knölarna ska absolut inte grävas ner. Ovandelen på knölarna ska ligga ovan jord så att de kan stekas ordentligt i solen. Från undersidan av knölarna, som ska ligga i jorden, leder sen rötterna längre ner i jorden, som ska vara riktigt djup och, som sagt, lätt samt väldränerad.

Här står nu mina nysatta trädgårdsirisar
(Iris`Tchin-Tchin´ Germanica-Gruppen).
De blir svagt orange (samma färg som vårt hus)
och 30 - 40 cm höga.

De här tre har samma färg som `Tchin-Tchin´
men blir betydligt högre.

När jag höll på och planterade som bäst dök en inspirationsbild
från en av Ulf Nordfjells planteringar upp i tanken: lila irisar
blandat med lammöra i en underbar komposition.
Det blev till att nalla lite lammöron (Stachys byzantina) i en annan
rabatt och låta dem göra irisarna sällskap.
I Ulf Nordfjells tappning satt de ju så att de bildade en väv med
varandra men jag satte lammöronen i en rad nedanför
så får vi se hur det kan utvecklas i framtiden

Nyplanterade irisar (Iris `Tchin-Tchin´) och lammöron (Stachys byzantina).

Förutom de ljust orange irisarna fick jag också låga
ljusblålila och höga lila. De låga står nu mellan
stenarna längst fram i bilden ovan och...

... de höga står i mitten av samma rabatt. Det är lite upphöjt där och de får
nu sällskap av bland annat oregano, purpurklätt, martorn och perovskia. 

Igår när jag tittade till dem såg jag att de började skjuta nya skott och jag såg också att taklöken på den gamla stubben med stenar verkar gilla sin nya uppfräschade omgivning. 

De nyplanterade irisknölarna börjar skjuta nya skott och jag
längtar efter att se dem i blom, men det blir inte förrän
nästa år. Nu vill de inte ha så mycket vatten längre
så mer sol och mindre regn vore finfint! 

Trädgårdstaklöken (Sempervivum) knoppas och....

... blommar i regn och kyla.
Trädgårdstaklök (Sempervivum) 

Den lite mindre välskötta platsen med den gamla stubben blev verkligen som ny och nästa år när irisarna, förhoppningsvis, blommar så kommer det att bli så vackert.

Igår var en underbart solig, men ganska kall dag, då jag besökte tre superfina trädgårdar tillsammans med trädgårdsamatörerna. Många trevliga trädgårdsmänniskor och massor med inspiration. Idag är det dagsregn igen. Vilken konstig vår och sommar det är! Hoppas verkligen på bättring nu när semestrarna har börjat dra igång så att vi får den sol och värme vi så väl behöver.

Kram Anna-Karin