torsdag 15 november 2018

Ätbart i vår trädgård. Del ett: Frukt och bär som vi odlat sen förr

Mitt förra inlägg handlade om vackra frostade blad, och när jag såg hur fina rödbetsbladen var när de täcktes av ett puder med små iskristaller kom jag på att det var längesen jag skrev om det ätbara i vår trädgård. Våra odlingar är blygsamma, men de ger oss tillfredsställelse och glädje, och ganska mycket mat. För att göra ämnet hanterbart har jag delat upp det i fyra delar. En första om frukt och bär som vi odlat sen förr, en andra om frukt och bär som är nya för i år, en tredje om grödor på friland, och en fjärde och avslutande del om goda ettåringar i kruka.

Frukt och bär som vi odlat sen förr
De flesta frukter och bär växer på träd och buskar, eller som klätterväxter. Det innebär att när man väl planterat dem så är det största jobbet gjort. Sen räcker det oftast med relativt små arbetsinsatser för att de ska växa, utvecklas och fortsätta leverera godsaker år efter år. Något vi gillar. Och att de flesta fruktträd, bärbuskar och klättrare dessutom är otroligt vackra är inget som gör att vi tycker sämre om dem.

Våra frukter och bär sedan tidigare
De frukter och bär vi odlat sedan en tid tillbaka är: hallon (sommar och hösthallon), vinbär (röda, vita och svarta), krusbär, jordgubbar, äpplen, vindruvor, plommon, bigarråer och fläder.   

Jag tänkte fresta med en bildkavalkad, och efter varje bild en "liten" text därtill :)

Hallon 'Preussen', hallon 'Mormorshallon', hallon 'Autumn Bliss', hallon 'Allgold'

Vi odlar fyra sorters hallon. De båda sommarhallonen Rubus 'Mormorshallon' och R. 'Preussen', samt de båda hösthallonen R. 'Allgold' (gula) och R. 'Autumn Bliss'.  Sommarhallonen är godare än hösthallonen, tycker vi, och vår favorit är 'Preussen' med sina stora toppiga alltid lika fina bär. Båda sommarsorterna är dock friska i smaken. De påminner om vildhallon, även om de inte kommer upp i riktigt samma smakintensitet. Hösthallonen är lite faddare i smaken, men eftersom de levererar bär långt in i oktober förlåter vi dem gärna för det. De är också mer rikbärande. Sommarhallonen brukar gå åt, men hösthallonen brukar räcka till frysen också. På bilden ovan är det mest 'Preussen', men man kan se att de första gula hösthallonen precis har börjat mogna. Har man både sommar- och hösthallon får man en riktigt lång skördesäsong.


Krusbär Ribes uva-crispa 'Hinnonmäki Röd'

Vi har svarta, röda och vita vinbär. De svarta (Ribes nigrum) och röda (Ribes rubrum) kommer från mina svärföräldrar som odlat dem i närmare 40 år. De har aldrig visat en tendens till sjukdom varken hos dem eller hos oss. Förutom att hålla sig friska ger de mängder med stora välsmakande bär. Det är riktigt bra sorter, men tyvärr vet jag inte vad de heter. Planerar ni att köpa så rekommenderar jag att ni kollar upp de olika sorternas friskhet innan. Vårt vita vinbär heter Ribes rubrum 'Vita Holländska' och är planterat 2011, och har också det skött sig utmärkt sen dess. Zon VI. Vita vinbär smakar inte som någonting annat. De har en alldeles egen smak som inte alls liknar varken de svartas eller de rödas. Det är fascinerande eftersom de faktiskt uppstått på grund av en mutation hos de röda. Ska de jämföras med något är det möjligtvis med gröna druvor, men jag tycker de är godare. Allra bäst kommer deras fylliga arom fram när de börjar bli lite glasartade, och börjar få en gulaktig ton. Vi odlar dem enbart för att kunna njuta av dem färska. Om ni undrar ifall jag rekommenderar vita vinbär så är svaret JA. :)

Vårt krusbär heter Ribes uva-crispa 'Hinnonmäki Röd'. Det är en starkväxande, rikbärande, frisk och motståndskraftig sort med röda mycket goda bär. Vi planterade den 2011. Den har aldrig drabbats av mjöldagg, varför jag varmt kan rekommendera den. Zon VI.


Jordgubbar 'Corona', jordgubbar 'Polka'

De jordgubbar vi odlar heter 'Corona' och 'Polka'. Båda sorterna är söta men Polkan är allra sötast. Och godast! Att odla jordgubbar kräver en del arbete till skillnad mot många andra frukter och bär, men om man gör det tycker jag man ska prova 'Polka'. Den är känslig för stötar och svår att transportera, vilket gör att den inte lämpar sig för kommersiell odling och därför nästan aldrig finns att köpa. Smakmässigt är den vår favorit.



Äpple Malus domestica 'Aroma'

Äpple Malus domestica 'Aroma'

Egna äpplen

Blommande träd är hänförande, och även om det är ett av våra vanligaste träd så upphör jag aldrig att förundras när äppelträden blommar. Det är så vackert att det nästan gör ont. Vi odlar bara äpplet 'Aroma' (Malus domestica Klon: Aroma), som vi tycker är mycket bra. Vi brukar dock kunna avnjuta betydligt fler sorter, eftersom min syster har över 100 träd. Äpplena på bilden från vår altan är 'Summer Red', 'Mio' och ............. hrmm, minnet sviker mig. Förra året var skörden skral, men i år har den nog slagit alla rekord och musterierna har gått på högvarv. Har ni äpplen kvar som ni inte kommer att kunna ta hand om? Kolla om ni har nån i närheten som har hästar, eller som föder upp grisar i mindre skala. De kanske vill ha. Att rekommendera äpplesorter är svårt. Tidiga sorter eller vinteräpplen?  Vilken smak och vilken konsistens är att föredra? Hur stor roll spelar utseendet på äpplena, och på trädet? Vad som avgör är oftast högst individuellt, men att välja en sort som räknas som frisk och motståndskraftig, och som är härdig där man bor, är nog inte så dumt. Bor man i ett område där det finns väldigt få äppleträd kan man också behöva ta hänsyn till vilka sorter som redan finns, så att man väljer en sort som kan pollineras av dem. Med några få undantag så pollinerar äpplen inte sig själva. De är inte självfertila. Det finns pollinerings-scheman där man kan se hur de olika sorterna förhåller sig till varandra. I ett villaområde med uppvuxna trädgårdar brukar det dock oftast finnas så mycket äppleträd att pollineringen inte blir ett bekymmer.


Staketdruva 'Zilga', Vitis labrusca 'Zilga'

Vinet är en staketdruva (Vitis labrusca). Jag fick en planta av min svåger för många år sen och vet tyvärr inte vilken sort det är. Druvorna är fina i smaken, men de är små. Mängden fruktkött i förhållande till mängden kärnor lämnar också en hel del övrigt att önska. När man mumsat och spottat kärnor i några år så ledsnar man lite. Staketdruvorna kommer inte på långa vägar upp i de vanliga druvornas (Vitis vinifera) klass, men fördelen med dem är att de är härdigare. Vanliga druvor kräver växthus på våra breddgrader, men staketdruvorna kan utan problem odlas utomhus om de placeras mot en solbelyst södervägg. Vilken zon de klarar vet jag inte, men jag gissar att det kan skilja mellan de olika sorterna. En staketdruva som ger större bär och som har mindre kärnor än vår är 'Zilga'. Det är den blå sorten på bilden ovan. (De andra mer violetta druvorna är våra "kärnspäckade" :).) Ytterligare en skillnad mellan de båda arterna är att staketdruvor vill ha kemiskt sur jord medan de andra föredrar kalkrika marker. Att odla vindruvor är en konst, men en sak som gäller utan undantag är att de kräver mycket sol för att utveckla sin sötma. Eftersom kommersiellt odlade vindruvor är bland de mest besprutade frukter vi har (både vad gäller mängden gifter, och mängden olika gifter) så har de egenodlade ett värde, tycker jag. Det finns ibland ekologiska druvor, men ska man köpa dem blir det inga mängder. Om man inte är stenrik. Har man plats för en stock i ett växthus så är man att gratulera. Om inte, så får man väl öva upp kärnspottartekniken. :)


Plommon Prunus domestica 'Victoria'

Vårt plommon heter 'Victoria' (Prunus domestica 'Victoria'). Det är liksom alla andra plommon jag smakat mycket gott. :) Det ger oftast så mycket frukt att det måste gallras. Det är självfertilt och klarar sig på egen hand, men om man vill odla plommonsorter som behöver korspollineras så är 'Victoria' inte den som är den, utan då hjälper hon hjärna till. Zon III - IV.


Prunus avium 'Stella'

Sötkörsbär eller bigarråer är speciella. Antingen älskar man dem, eller inte. När det gäller skatorna och kråkorna så finns det inget inte. :) I år tog de alla våra bär innan de ens hunnit rodna. Jag är höjdrädd och klättrar inte gärna på stege, men nästa år för jag nog försöka ta mig upp för att få dit ett skyddande nät. Vårt sötkörsbär heter 'Stella' (Prunus avium Klon: Stella).  Det är ett relativt litet men kraftigväxande träd. Det får mörkt röda, saftiga och söta bär. Det beskrivs som rikbärande men jag har aldrig sett det digna av bär. Det beror troligen på att det blommar mycket tidigt. Om det ska bli några mängder gäller det nog att pollinerarna har hunnit vakna ordentligt, och att vädret varit tillräckligt gynnsamt för dem. Även om trädet aldrig lyst rött av bär så är vi nöjda, och vem vet, nån gång i framtiden kanske det blir för bigarråerna som det blev för äpplena i år. När det blommar är det alldeles vitt, så möjligheten finns. Sorten 'Stella' är självfertil. Zon III.


Flädrarna fick inte vara med på bild, men om du vill kan du läsa om dem här.


Det börjar bli dags att avsluta, och kanske har jag lockat någon att plantera en vinranka, en bärbuske eller varför inte ett fruktträd. :) Att kunna hämta mat i trädgården är en lyx. Att bara kunna gå runt och mumsa ännu lyxigare.

Min nästa bild, som är den sista för den här gången, får bli min inledning till nästa inlägg om frukter och bär. En bild på det godaste bäret av alla, om ni frågar mig. :) Gott är bara förnamnet. Fulländat är mer korrekt. En bärens drottning, eller kung. Mullbäret.




Det finns hur mycket som helst att skriva, 
men nu är det snart mörkt, 
och min hjärna börjar bli mosig. 
Som äpplemos kanske? :)

Snart kommer advent och då blir det genast lite ljusare igen.
Lite vit gnistrande snö skulle också lätta upp.

Kram Anna-Karin

14 kommentarer:

  1. Hej Anna-Karin!

    Så mye gode dere dyrker! Jeg måtte google svarte vinbær, for det er det samme som vi kaller for solbær.
    Det er imponerende hvor mange sorter dere har. Hvilken zone bor du i? Mullbär hørtes eksotisk ut :)

    Ønsker deg en fin kveld!
    Klem, Marit

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Marit!
      Jo, att svarta vinbär heter solbaer på norska känner jag igen när du skriver det. Jag googlade för att se vad vita vinbär kunde heta men fick upp hvitlök som förslag och det tror jag snarare är detsamma som vår vitlök på svenska.(ska vara med norskt ö i Hvitlök men kom inte ihåg hur jag skulle få fram det just nu) Hoppas du haft bättre tur än jag om du försökt få fram vad de vita heter hos dig.

      Mmm, mullbär får nog betraktas som exotiskt. De svarta mullbären (Morus nigra) går att odla i zon 1 här i Sverige om de står varmt och skyddat. Mullbären på min bild är en variant av mullbär som heter Morus 'Mulle' och de går att odla i zon 3-4. Min syster har ett relativt stort träd och hon bor i den zonen. Jag har också planterat ett träd men det gav bara två bär i år. Jag hoppas det ska klara sig nu den första vintern, men vi får se. Jag bor söder om Karlstad ut mot Vänern och har zon 2-3, men tyvärr kall jord med blålera i botten och mycket lera i matjorden också. 'Mulle' har fått en egen jordblandning som jag hoppas ska fungera ......

      Önskar dig ett gott veckoslut!
      Kram Anna-Karin

      Radera
  2. Hej!
    Man riktigt känner smakerna allt eftersom man läser om de olika bären och frukterna. Så härligt att kunna gå ut och plocka av denna rikedom.
    Om jag inte minns fel så är den tredje äpplesorten i lådorna James Grieve, ett av de allra godaste äpplena tycker jag. Som du skriver kommer säkert ert bigaråträd att få sin ”storhetstid” också, jag har också Stella och vissa år blir det mängder med otroligt goda bär.
    Vill du byta ut den röda druvsn mot en blå så finns en stock här. Avundas dig dina hösthallon för visst är det fantastiskt att kunna skörda bär set på hösten!
    Ser fram emot fortsättningen. Ha det riktigt gott i höstmörkret/ Kram Kristina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mmmm, det är säkert James Grieve för de är otroligt goda, och som du skriver snäppet vassare än de andra även om de är goda de också.

      Jag funderar på det där med 'Stella' Visserligen är det självfertilt men kanske är det så att skörden blir rikare om de blir korspollinerade också. För om jag inte minns fel så har du andra bigarråsorter också. Kan det vara så tror du? Vi får en hel del bär men jag skulle gärna få fler. :)

      Tack vad snäll du är. Druvan vi fick av Roland har ju stått i många, många år nu och jag gissar att den har ett djupt och gigantiskt rotsystem. Där den står är nog enda riktigt bra platsen för druvor och vi har ju vårt persikoträd som du sköter om åt oss som så småningom ska stå där det också. Det blir trångt. :) Vill gärna ha en blå också men får fundera lite först. Vi har ju en hel del som vi fått av dig redan som ska få flytta hit till våren ...... :) Jag får hyra en stor kärra .... :)

      Tack för din fina kommentar och för att du är så generös.

      Önskar dig en go helg!
      Kram Anna-Karin

      Radera
  3. Hej Anna-Karin!

    Imponerande är ordet! Ett inlägg som detta i kombination med din kunskap och erfarenhet som du så generöst delar med dig av blir som ett uppslagsverk. Här finns mycket att hämta för odlingsintresserade. Jag började en gång mitt trädgårdsliv med att odla enbart ätbart men den andra delen tog över och jag var tvungen att välja till slut, tiden räckte inte till. Jag saknar jordgubbarna varje sommar men inte det krävande arbetet runt jordgubbsodlingen.

    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Gunilla!
      Tack, dina ord värmer och gör mig glad. Jag delar gärna med mig av det jag vet, eftersom jag tycker det är roligt om fler vill börja odla. Både ätbart och annat. Ju mer kunskap desto bättre. Jag har dock genom åren märkt att ju mer man lär sig om någonting, desto mer inser man hur mycket det återstår att lära sig, och desto mer inser man hur lite man egentligen kan när man tar den totala kunskapsmängden i beaktande. En livets paradox. :) Dock en hoppfull sådan eftersom den innebär att man hela tiden är på väg.

      Intressant att höra att du började med att odla enbart ätbart. Och tack för att du delar med dig av ditt odlarliv. När jag började var det också mest ätbart, men sen kom mer och mer andra växter in i bilden också. Det tar mycket tid så jag förstår om du fick välja. Jag hoppas att jag kan fortsätta odla både ätbart och annat eftersom jag tycker båda delarna är kul, men inser att jag får dra ner på ambitionsnivån och prioritera och prioritera bort. Ibland får något bli lite mindre välskött ett tag för att sen få ett lyft lite senare. Det viktigaste tycker jag är att det är roligt, oavsett hur man finner lyckan i sitt odlande.

      Jordgubbarna kräver en del, ack ja, men att se min dotter sluka dem tillsammans med oss på sommaren ger mig välbehövlig energi när den djupa sucken ibland gör sig påmind. :)

      Önskar dig en fin helg Gunilla!
      Kram Anna-Karin

      Radera
  4. Hej Anna-Karin!
    Här finns allt man kan önska sig, tack för info om de olika sorterna. Har hallon, jordgubbar och vinbär, några nya björnbär som inte tagit sig ännu. Allt ser ut att trivas bra hos dig, stora fina bär. Mullbär låter riktigt intressant.
    Ha en trevlig helg /Marika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Marika!
      Tack! Mmm, mullbäret (eller egentligen mullbären för jag har planterat två sorter, men mer om detta i nästa inlägg.) hoppas jag mycket på. Min syster odlar den ena sorten 'Mulle' i zon 3-4 och hennes träd har blivit riktigt stort och det är ju hoppfullt. De är så otroligt goda så skulle mitt nyplanterade träd inte klara vintern så kommer jag att försöka igen .......

      Roligt att höra att du också har hallon, jordgubbar och vinbär. Det är inte så många som har jordgubbar eftersom de kräver en del, men de är ju så goda. Mina hallon har haft det kämpigt i sommar. De står i en låda och jag har vattnat, och vattnat, och vattnat ....

      hoppas dina björnbär sätter fart till våren. det tror jafg de gör.

      Önskar också dig en trevlig helg!
      Anna-Karin

      Radera
  5. Mmm.. det stog mullbär kvar på halva priset i plantskolan. Jag ska kanske ta mig dit i morron. Mormorshallon har jag funderat på men jag bor ju i skogen och älskar de vilda... Men att ha några utanför dörren till morronfilen är ju väldigt bra. Plommon är frukten jag vill ha mycket och många sorter av :)

    Kram, Carina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mullbär till halva priset låter oemotståndligt tycker jag. :) Här är det lite kallare väder på väg in nu, men att chansa lite brukar vara spännande ibland. Var det 'Mulle'så skulle jag definitivt prova för jag hade det inte helt lätt med att få tag i en planta i våras. Jag var i och för sig lite sent ute, så det kanske var därför.

      Mormorshallonen är lite "vilda" i smaken men de vilda är godare. men det kär klart, att ha hallon precis utanför dörren låter lyxigt.

      Håller med dig om att plommon är gott. Även krikon, som väl är en underart till plommon, är supergott. Ett träd jag funderar på om jag bara kan bereda det en bra plats.

      Kram Anna-Karin

      Radera
  6. Anna-Karin!

    Det är som att öppna en inspirerande och lärorik bok när jag läser dina inlägg. Redan den översta bilden fick det att vattnas i munnen. Hallon, det godaste jag vet. När det gäller äpplen har det ju varit ett enormt äppelår i år. Jag har för första gången prövat att frysa äppelklyftor att ha till vinterns äppelpajer. Men att äga över 100 äppelträd, vilken rikedom.
    Något annat läckert är ju plommonen. Vi hade ett plommonträd som dessvärre dog efter ett par år. Jag gissar att det var 'Victoria'. Nu har vi ett familjeträd vilket gör att vi kan njuta av fyra sorter och 'Victoria' är en av dom.
    Mullbär har en bekant till mig. En sort som heter 'Mulle' som ska vara lättodlad. Är det den sorten du har också? Har hört att den är härdig och bra.
    Tack för ett, som vanligt, härligt inlägg. Nu ser jag fram mot de resterande som behandlar ätbart. Det är mitt största intresse när det gäller trädgård så det ska bli väldigt intressant att läsa dom.

    Ha en fortsatt fin helg!

    Kram Anita

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Anita!

      Ja, hallon är en av mina absoluta favoriter också, men jag måste nog erkänna att jordgubbarna är min allra svagaste punkt. De gör mig lycksalig. :)

      Över hundra äppleträd är en rikedom, ja, och när de blommar på våren är det en fröjd för ögat. Min systers man var mycket intresserad av äpplen. Vi är lyckligt lottade som kan få så mycket äpplen, och så många olika sorter av henne, men det är klart, när det kommer upp i de volymerna så börjar det bli rätt arbetskrävande jämfört med några enstaka träd. Undrar om min syster fryser äppelklyftor? Jag får kolla med henne, och annars tipsa henne om det. Hon har ju en del äpplen. :)

      Vad härligt att ha ett familjeträd med plommon och på så vis få flera olika sorter. Plommon är så gott. Jag har funderat på att plantera ett familjeträd med päron men det är bara på "funderarstadiet" än så vi får se.

      Jag har planterat två mullbärsträd. :) Ett av dem är 'Mulle' och det andra är ett frösått exemplar av annan art, men mer om det nästa gång. :)

      Vad roligt att få veta att ditt största intresse är det ätbara i trädgården. Jag tycker också om att odla ätbart, men känner att jag odlar i liten skala jämfört med många av er andra. Men, men .... min fortsättning följer och förhoppningsvis kan jag bjuda på en eller annan "godbit".

      Och än en gång, tack för din fina kommentar Anita!
      Och en riktigt fin fortsatt söndag och ny vecka till dig!

      Kram Anna-Karin

      Radera
  7. Mycket godis att njuta av hela säsongen. Vita vinbär har jag varit lite inne på men avstått pga av platsbrist, men man skulle ju kunna byta en av de röda buskarna som vi ändå har för många av...
    Kram
    /Anette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mmmm, de vita vinbären är goda att ha som "ätbär". Jag är väldigt förtjust i den sötsyrliga smaken så de brukar gå åt. De röda brukar jag precis som du få över av. Brukar med gott samvete lämna kvar en del av dem till fåglarna.

      Kram Anna-Karin

      Radera