tisdag 13 december 2016

Shoppa loss?

I år tänkte jag att det skulle vara kul med något nytt att dekorera amarylliskrukorna med. I söndags gav jag mig således iväg på shoppingtur, och traskade glad i hågen in i den första av stadens plant- och pyntaffärer. Tittade på allt men blev inte sugen på något. Nästa affär. Samma sak. Åkte vidare. Köplusten ville inte infinna sig. I alla fall inte när det gällde pynt. För en och annan vacker krukväxt infann den sig dock.

Azaleor är alltid svåra att motstå, och ..
...... likaså små rufsiga och bollika gröna växter.
Det lilla nästan lite mosslika klotet var helt oemotståndligt.
Jag vet inte vad det är för växt och tyvärr saknar
ofta inomhusväxterna ordentliga namnskyltar,
vilket är lite synd.


De här små bladen som klättrar i en boll av
flätad vide tillhör i alla fall växten
"Plättar i luften".
Ett härligt namn och en underbar växt.


Förutom de nya växterna blev det ett par nya fina beigebruna ytterkrukor eftersom blommorna vuxit ifrån de gamla, men inget pynt. Det kan nog vara så att jag ledsnat lite på att köpa små prydnadssaker, pruttlar och pynt. En gång i tiden köpte jag mycket och la ner massor med tid på att strosa runt i allehanda affärer och shoppa loss. Sen har jag fått lägga lika mycket tid på att köra samma saker till diverse ställen såsom Frälsningsarméns Myrorna, Gengåvan med mera, och för det mest hopplösa, som jag en gång i tiden tyckte var sååå fint, har återvinningscentralen återstått som enda alternativ. Lite knasigt! Kanske!

Istället för att åka till fler affärer åkte jag hem. Tog en skön skogspromenad och plockade med mig mossa, lingonris och nerblåsta lavar till amaryllisarna.

Pyntet är gammalt och kommer från min mans mormor. De små fåglarna är
täljda och målade för hand. De här sakerna har inte fått åka till återvinningen.
De är jag rädd om. De minner mig om `mormor Ella´ som stod där med
papiljotter i håret och bakade plättar när man kom och hälsade på.
Hon hade nästan alltid papiljotter och älskade plättar.
Hon vände de dock aldrig i luften. Inga plättar i luften där alltså.
Amaryllisen ovan är en dubbel vit och den har tre
stora knoppar. Den längtar jag efter att få se.
Ja, efter de andra också förstås.
En av de röda är på väg.
Även om man kan bli lite trött av shoppning (eller på shopping) ......
....... speciellt så här i juletider ......
..... så finns det ju mängder av roliga saker som man skulle vilja ge bort, 
och också önska för egen del. Har en del julklappsinköp kvar,
 och den shoppingen ska bli riktigt kul. 
På önskelistan står sådant som ska användas, 
göras något roligt med, tillsammans eller för sig själv. 
Små vitamininjektioner av aktivitet och glädje.
Skoj! Skoj!


Julen är underbar men det är mycket att stå i.
Det gäller att komma ihåg att göra som Tussan och Ville ibland. Chilla lite.



Bilderna på våra kära katter är sex år gamla, 
men de behärskar fortfarande konsten till fullo. 

Ha det så gott i julstöket alla.
Kram Anna-Karin

10 kommentarer:

  1. Konstigt det där med att man inte "känner" lika mycket för julpryttlar o pynt längre, undrar om det hör till åldern ;) Men du är nog yngre än mig så det är kanske något annat :)Här har min amaryllis blommat över men jag köper nog någon eller fler i veckan, dina katter ser underbara ut. Det finns nog inget annat djur som kan se så otroligt avslappnade och njutande ut som en katt :) Ha det gott/Monne

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, det har nog en del med åldern att göra det där med att man ledsnat lite på pryttlar. Man har sett modet komma och gå för att sen komma tillbaka igen och det är nog åldern det :) Men kanske också så att jag tänker på hur mycket som tillverkas och på vad vår ständigt ökande konsumtion innebär för jordens begränsade råvarutillgångar. Det finns ju såna ofantliga mängder i affärerna att man blir alldeles snurrig. Det har nog också med åldern att göra. Att jag blir snurrig alltså :) Tur det finns så mycket roligt att göra som gör.
      Allt Gott!
      Anna-Karin

      Radera
  2. Himmel så gott de har det kissarna! Här är en till som chillar och helst på min mage.
    Tycker bästa pyntet kommer från skogen tillsammans med vinterns lökväxter och julrosor. Förr pyntades det mycket här också men nu blir det mest ljusstakar och skogsgrönt. Får se om nån favorittomte kanske dyker upp i veckan. Kunde förstås inte motstå en tryckt julbonad från 50-talet på ett loppisbord idag, så lite pyntsug finns det kanske ändå.
    Ha det så gott
    /Anette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, katter kan verkligen konsten att njuta och en kisse som kryper upp i famnen är nästan oslagbart. Så mycket de ger de små liven! Nej då, pyntsuget lever allt här också men det har blivit mer sparsmakat. Fina gamla grejer, saker som berättar en historia och välgjort hantverk är ju sånt som det är lätt att falla för, så visst kommer tomten med sällskap att dyka upp här också :). Det är mysigt med jul.
      Ha det fint!
      Anna-Karin

      Radera
  3. Visst skulle man vara en katt då och då för vem kan slappa så totalt som de gör! Ser otroligt skönt ut.
    Vad gäller pynt så har det nog med åldern att göra som du säger. Man vill ha några kära saker, kanske minner de om något eller någon eller tilltalar oss för att de är vackra och väl gjorda. Det som kommer från skogen är alltid skönt att titta på. Tycker du har lyckats alldeles utmärkt med dina krukor.
    Den mörka röda knoppen är vacker.
    Ha en fin fortsättning på veckan!
    Kram Kristina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, att vara katt då och då vore nog inte så dumt. Bara gosa och njuta! Vad det gäller det där med saker så håller jag helt med dig i det du skriver. Likaså beträffande skogens rika skafferi och skönhet. Tänk bara vad skönt det är att komma ut i skogen ibland. Ny kraft och energi. Tack för värmande ord om krukorna.
      Kram Anna-Karin

      Radera
  4. Finns inget som är så totalt avslappnat som en katt som vilar... Har en vi också som är expert på att se ut som uthälld gelé när han tar det lugnt.
    Fina amaryllis ar du går och väntar på!
    Kram Kristina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Uthälld gelé var en bra jämförelse. Det är verkligen så, som om de vore helt lealösa utan ett endaste ben i hela kroppen. Helt underbara! Beträffande amaryllisarna så hoppas jag på att de slår ut lagom till jul. Men, men vi får väl se.
      Kram Anna-Karin

      Radera
  5. Härlig läsning, så mycket igenkänning så man ler inombords. Skogen och arvgods tror jag mycket på när det kommer till julpynt. Allting måste ju förvaras under elva månader av året och den som har ansvaret för det tänke sig för inför nya inköp. Å andra sidan märker jag på våra pojkar, som är halvstora, hur viktigt det är att leka leken, pynta, laga maträtterna och föra vidare traditionerna, de älskar det och även kärleksbudskapet fastnar genom ritualerna. Viktigt.
    Önskar dig en god jul!
    Marta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, umgänget kring julen är så otroligt viktigt och fint. Min dotter är femton och hon älskar fortfarande att vara med och laga mat, koka godis och pynta inför julen. Enligt tradition spelar vi också spel, lägger julpussel och en del annat som ger en skön känsla av gemenskap och kärlek. Traditioner är nog enormt viktiga för barnen idag med tanke på den allt mer, och snabbt föränderliga värld vi lever i.
      Önskar dig ett fint avslut på det gamla, och ett Gott Nytt År!
      Anna-Karin

      Radera