onsdag 19 juni 2019

Rhododendron i våra hjärtan och i vår trädgård. Del I.

Kort om rododendron
Släktet Rhododendron tillhör familjen Ljungväxter dit också bland annat ljung, lingon och blåbär hör. Den första rododendronarten som beskrevs var Rhododendron hirsutum. Den upptäcktes av en flamländsk botanist på 1500-talet. Idag vet man att det finns någonstans mellan 1 000 och 1 300 vilda arter. De flesta växer i Himalaya, Myanmar, Tibet, Kaukasus, Japan och Nordamerika. Tio återfinns i Europa. Två i Sverige. Våra svenska rododendron är skvattram (Rhododendron tomentosum) och lapsk alpros (Rhododendron lapponicum). Trots att antalet inhemska arter bara är två så är utbudet från andra delar av världen och av trädgårdsvarianter (hybrider, kultivarer, variteter m.m.) enormt. Det är inte förvånande. De är ju så vackra. De berikar våra liv, våra parker och våra trädgårdar.

De största arterna blir höga träd på upp till 30 meter (de kan vi tyvärr inte odla här) medan de minsta bara mäter nån decimeter i höjd. Många är städsegröna men en del fäller sina blad på hösten. De benämns lövfällande rododendron och vi kallar dem vardagligt för azaleor. Oavsett vilket så har de flesta ett förtjusande bladutspring. En del får pyttesmå blad medans andra ståtar med riktigt stora. Somliga är nästan runda. Andra extremt långsmala. Många är "bara" gröna men varianter med fint puder på bladens ovansida (toment) och filtade bladundersidor (indument) i olika färger förekommer. Avvikande färger på nervatur och grenar, exempelvis i gult eller purpur, ses också ibland. Den hänförande blomningen inträffar vanligtvis på senvåren eller försommaren. Nästan alla rododendron trivs i kemiskt sur jord med lågt pH-värde. 

Ingen jag träffat kan motstå skönheten hos en rododendron. En del klarar det inte alls. :) En vän till mig har runt 200 olika varav 110 rena arter. En annan 350. En tredje drygt 100. I vår trädgård växer betydligt färre och det är kanske tur med tanke på de här båda blogginläggens längd. Hrmmm!!!


Våra rododendron

Plantering med rododendron, rododendronplantering
Planteringen är huvudsakligen
uppbyggd av torv och i den
växer våra rododendron.


Rhododendron (Yakushimanum - Gruppen) 'Hydon Velvet' 
Det finns många fina rododendron i Yakushimanumgruppen. Den är definitivt värd att spana in. Den här är en korsning mellan kanelrododendron och praktrododendron (Rhododendron bureavii x Rhododendron yakushimanum). Rh. bureavii selection A1.)

Rhododendron 'Hydon Velvet'
Rhododendron (Yakushimanum -
Gruppen) 'Hydon Velvet'
Rhododendron 'Hydon Velvet'
Bladen är mörkgröna och
blanka med tydliga nerver.
Rhododendron (Yakushimanum -
Gruppen) 'Hydon Velvet'
Rhododendron 'Hydon Velvet'
Bladen har ett brunrosa toment.
Det ser ut som om nån
tappat puderdosan på dem.
Rhododendron (Yakushimanum -
Gruppen) 'Hydon Velvet'

Rhododendron 'Hydon Velvet'
Blommorna är vita med
vinröd teckning. Hrmmm!!!
Vi hade hoppats på en
grandios blomning i år,
men det här var det vi fick.
Den som väntar på något gott
väntar aldrig för länge sägs det ju....
Så, nästa år kanske ....
Rhododendron (Yakushimanum -
Gruppen) 'Hydon Velvet'

Rhododendron 'Hydon Velvet'
Bladutspringet är så fint
att det nästan gör ont.
Indumentet på undersidan är
först vitt men blir med tiden
mer och mer kanelbrunt.
Rhododendron (Yakushimanum -
Gruppen) 'Hydon Velvet'

Rododendron och azaleor
Här ses 'Hydon Velvet' mellan de
båda azaleorna i full blom.
Rododendron och azaleor
Samma som ovan, men fotograferat
något senare. Lägg märke
till bladutspringet som skett. 


Rhododendron (Northern Lights - Gruppen) 'Northern Hi-Lights'
I den här gruppen finns det många vackra azaleor. Vi fastnade för den här gulvita eftersom vi är glada i gult. Den är inne på sitt andra år nu och med tanke på att ett rådjur gick hårt åt den i höstas tycker jag den kämpar på bra.

Azalea 'Northern Hi - Lights'
Azalea 'Northern Hi-Lights'

Azalea 'Northern Hi - Lights'
Hur kan den veta att den
ska samla den gula färgen
i det översta kronbladet
på varje blomma?
Hur som helst, det är hur
läckert som helst.
Azalea 'Northern Hi-Lights'


Rhododendron calendulaceum
Den här azalean är en vildart från Nordamerika. På engelska heter den Flame azalea och det tycker jag är ett passande namn. Här i Sverige har man bestämt att kalla den orangeazalea och jag kan inte annat än undra varför man inte valde flamazalea istället. Orangeazalea är ett ganska tråkigt namn på en så vacker växt, tycker jag. Men man får väl foga sig. :)

Flame azalea
Orangeazalea (Rhododendron
calendulaceum
)
Flame azalea
Blommorna är förvisso orange
men inte enfärgat orange.
Det är många nyanser som
blandar sig vackert.
Visst flammar det om den?
Det där med att foga mig
var visst inte så lätt. :)
Orangeazalea (Rhododendron
calendulaceum
)
Flame azalea
Spana in längden på
ögonfransarna (ståndarna).
Hemma i Nordamerika lockar
den till sig fjärilar, kolibrier
och andra fåglar.
I år har den fått besök av
tistelfjärilar som kommit hit
till Sverige och till vår trädgård
ända från Afrika.
Några kolibrier har vi
dock inte sett till.
De får vi nog vänta länge på.
För länge. :)
Orangeazalea (Rhododendron
calendulaceum
)

Flame azalea
De flesta azaleor får vackra
höstfärger och orangeazalean
med sina mörka blad är inget undantag.
Tvärtom. Nog en av de snyggaste jag sett. 
Orangeazalea (Rhododendron
calendulaceum
)


Rhododendron (Yakushimanum - Gruppen) 'Mist Maiden'
Åter till de städsegröna rododendronarterna och till en annan fin representant från Yakushimanumgruppen. 'Mist Maiden' med sina mörka nästan lite blågröna blad, sitt silverluddiga toment på de nya bladens ovansida och sitt ljusbruna indument på undersidan är mycket vacker, och att den anses vara en av de härdigaste i gruppen gör inte saken sämre.

Rhododendron yakushimanum 'Mist Maiden'
Knopparna är rosalila och har
en blå ton som är perfekt till bladverket.
Rhododendron 'Mist Maiden'
Rhododendron yakushimanum 'Mist Maiden'
Blommorna behåller den blå tonen
men blir mer och mer ljusrosa.
Rhododendron 'Mist Maiden'
Rhododendron yakushimanum 'Mist Maiden'
Till sist bleknar de och blir vita.
Rhododendron 'Mist Maiden'
Rhododendron yakushimanum 'Mist Maiden'
Trots den massiva blomningen
fanns det lite kraft över till några nya blad.
Rhododendron 'Mist Maiden'


Rhododendron (Yakushimanum - Gruppen) 'Ken Janeck'
Ännu en i samma grupp. Lika fin som 'Mist Maiden' men med ljusare gröna blad och mer varmrosa blommor. 

Rhododendron 'Ken Janeck'
"Varma" rödrosa knoppar.
Rhododendron 'Ken Janeck'
Rhododendron 'Ken Janeck'
'Ken Janeck' i blom.
Kanhända har jag gett
den för lite näring.
Kanske för lite vatten.
Alla våra rhododendron har haft det tufft.
Förra sommaren regnade det inte på
drygt tre månader och temperaturen
låg mellan 25 och 35 grader dag efter dag.
I våras kom sommarvärmen i april
och regnet uteblev hela månaden.
I maj och juni har det dock regnat
en hel del och det är så skönt så skönt .........
För 'Ken Janeck' blev det
bara blom på halva busken. 
Rhododendron 'Ken Janeck'
Precis som för 'Mist Maiden' blir blommorna till slut vita.
Rhododendron 'Ken Janeck'


'Ken Janeck' har ett helt fantastiskt bladverk och jag kan inte låta bli att ta med några bilder på det.

Rhododendron 'Ken Janeck'
Första året. Det silvriga tomentet
på ovansidan och det krämiga indumentet
inunder ger rysningar av välbehag.
Rhododendron 'Ken Janeck'

Rhododendron 'Ken Janeck'
År två. Bladutspring.
Rhododendron 'Ken Janeck'
Rhododendron 'Ken Janeck'
År tre. Det syns tydligt
vilka blad som är nya.
Rhododendron 'Ken Janeck'


Rhododendron 'Ken Janeck'
År tre. Vintervila i tallbarrsbädd.
Rhododendron 'Ken Janeck'

Rhododendron 'Ken Janeck'
Rhododendron 'Ken Janeck' i år. År fyra.


Rhododendron "Thomas"
Vi vann den här lilla rododendronplantan på ett lotteri och vi har döpt den efter givaren. Det skulle inte förvåna mig om den tillhör Yakushimanumgruppen, men vi får se hur den ser ut när den växt till sig. Spännande.

Den lilla "knalen"som knappt syns
är Rhododendron "Thomas".


Rhododendron (Caucasicum - gruppen) 'Cunningham´s White'
Några av de rododendronarter och hybrider jag berättat om hittills är mindre kända. 'Cunningham´s White' är däremot välkänd. Tror jag. Storvuxen. Tidig blomning. Ljusrosa knoppar och vita blommor. En del må rynka på näsan men i mitt hjärta har den funnit en plats.

´Rhododendron 'Cunningham´s White'
Stora friska blad och välmatade knoppar.
Rhododendron 'Cunningham´s White'
Rhododendron 'Cunningham´s White'
Blommorna börjar slå ut.
Linden och asken i bakgrunden
är fortfarande helt kala.
Rhododendron 'Cunningham´s White'
Rhododendron 'Cunningham´s White'
I år hade blomningen det där lilla extra.
Rhododendron 'Cunningham´s White'

Rhododendron 'Cummingham´s White'
Kan man låta bli att tycka om det här?
Rhododendron 'Cunningham´s White'

Rhododendron 'Cummingham´s White'
När blommorna vissnar blir de delvis bruna.
Jag var och lyssnade på Hannu
Sarenström i vintras. Han jämförde
vissnande vita rosor med använt toapapper .....
Han är nog inte helt fel ute, trots allt.
Rhododendron 'Cunningham´s White'


Om 'Cunningham´s White' är välkänd så är det inget mot vad nästa är. Hos oss står den längst bak i planteringen som ett ovärderligt insynsskydd. Trots det och trots att den blommar som ett "troll" varje år blir den lätt bortglömd. Sällan blir den heller fotograferad, men utan tvekan är det den vi skulle sakna allra mest. Den är inte bara underbar. Den fyller en viktig funktion också. Tack och lov hittade jag ett par gamla bilder i arkivet.

Rhododendron (Catawbiense - Gruppen) - parkrododendron

Parkrododendron, Parkrhododendron, Rhododendron 'Grandiflorum'
Rhododendron (Catawbiense - Gruppen)
'Catawbiense Grandiflorum''

Parkrododendron, Parkrhododendron
Alla är samma utom den här.
Den är mer rosa i färgen.
Vilken sort det är har jag ingen aning om.
Det finns så oändligt många. :)
Rhododendron (Catawbiense - Gruppen)

Parkrododendron, Parkrhododendron
När jag var igång och letade
i arkivet hittade jag även en vinterbild.
Och ja, jag är en slarvmaja som inte
plockar bort blomställningarna. :)
Rhododendron (Catawbiense - Gruppen)

Parkrododendron, parkrhododendron
De är ju så fina med frost i. Kanske? Hrmmm!
Rhododendron (Catawbiense - Gruppen)

Nåväl, det fick bli den sista rododendron, och den sista bilden för den här gången. Det blev den största sist ut. Nästa gång blir det den med de minsta bladen och de näpnaste blommorna, samt den med de största bladen. Bland annat. (= Cliffhanger) För att inte låta er vänta alltför länge på den spännande fortsättningen kommer del två hyfsat snart. :) Jag vågar dock inte lova när. Det är så mycket jag vill göra nu när det är sommar. Bada, cykla, äta ute, träffa släkt och vänner, resa till såväl nya som gamla och efterlängtade platser, sola, läsa den där boken jag inte hunnit med, jobba i trädgården, njuta av trädgården, vara ute i naturen, yoga, träna, äta jordgubbar ..............


Oavsett vad ni gör eller inte gör önskar jag er en finfin fortsatt sommar.

Kram Anna-Karin

torsdag 2 maj 2019

Vivor, luvor, sippor, nunnor och juledoft

Nu är det många skönheter som gör mig sällskap i trädgården när jag är ute och kör min nya kompostkvarn, planterar eller rensar ogräs. Fotorundorna som jag tänker på som korta pauser tenderar att bli ganska långa, och bilderna att ta hand om väldigt många. Helst skulle jag förstås vilja visa alla eftersom jag tycker att det där med att begränsa sig är lite trist. Hrmmm! Här kommer i alla fall ett urval, med en blandning av vanliga och kanske något mer ovanliga vårblommor.


En mycket liten skönhet som skänker mig stor glädje är fjällvivan (Primula scandinavica).

Fjällviva (Primula scandinavica)
Jag sådde den från frö förra våren och i år visade den upp sina näpna blommor som är mer rödlila än vad fotona visar. Fjällvivan är endemisk i Skandinavien och förekommer ingen annanstans i världen. Den är sällsynt i Sverige men något vanligare i Norge. Den ses mest i lågalpina och subalpina regioner vid trädgränsen strax innan kalfjället tar vid. Den gillar kalkrik tämligen fuktig mark och växer på ängar, vid bäckar och i klippskrevor. Det är inte lätt att hitta en bra placering åt den i trädgården och därför står den kvar i sin kruka och ger mig huvudbry. Dock, ett kärt sådant.


Följande vivor är köpta som lundvivor (Primula elatior) för flera år sedan. De är inte den rena arten utan en kultiverad form. Tyvärr slarvade jag bort namnlappen så om någon känner igen dem och vet vad de heter så skulle jag bli jätteglad. De är lite fulsnygga men jag gillar dem skarpt, speciellt blommornas färgskiftningar. Jag har en vit - gul- orange också men den har inte gått i blom än.

Kulturform av lundviva
Kultiverad form av lundviva
(Primula elatior).
Kulturform av lundviva
Kultiverad form av lundviva
(Primula elatior).


Den underbara bollvivan (Primula denticulata) får bli sist ut bland vivorna. Jag frösådde den för fyra år sen och den verkar gilla läget.

Bollvivan (Primula denticulata)
börjar vakna till liv.
Nu har den sträckt på sig.
Bollviva (Primula denticulata).
Närbild.
Bollviva (Primula denticulata).
Bollviva (Primula denticulata).


Strax hitom bollvivan växer en vitluva (Mitella diphylla). Något i dess försiktiga framtoning gör den till en av mina favoriter. Den är runt 25 cm hög och står i  halvskugga, och är också sådd från frö.

Vackra blad och små små knoppar.
Vitluva (Mitella diphylla)
Storslagen blomning! :)
Nej inte direkt,
men väldigt vacker på sitt sätt.
Vitluva (Mitella diphylla).
När vitluvan blommat över får den häftiga fröställningar men det har jag förstås ingen bild på. Hrmmm!


Sipporna gör likt vitluvan inte mycket väsen av sig. Oemotståndliga är de dock, de också.

Presidentsippan nedan är egentligen ingen sippa. Den tillhör familjen berberisväxter och heter  numera Plagiorhegma dubium. Den hette tidigare Jeffersonia dubium. Dess blommor är en av växtrikets vackraste. Tyvärr blommar den bara nu på våren, men dess vackra bladverk växer till sig och finns kvar hela säsongen, till skillnad från sippornas som försvinner efter blomningen.

Presidentsippa
(Plagiorhegma dubium)


Om jag fortfarande var västgöte skulle jag nog säga att blomman på nästa bild är ena blåer vitsippa.

Blå vitsippa  
(Anemone nemorosa 'Robinsoniana')
Blå vitsippa  
(Anemone nemorosa 'Robinsoniana')
Förutom blå vitsippor finns det också gröna. Helt ärligt tycker jag mest de liknar ett spektakel, men lite skoj är de förstås. Det där bladlika "blurret" till vänster är blomman. 

Grön vitsippa
(Anemone nemorosa 'Virescens')
Nästa vitsippa är med sitt blå öga möjligtvis spektakulär, men definitivt inget spektakel.

Vitsippa 'Blue Eyes'
Vitsippa
(Anemone nemorosa 'Blue Eyes')
Vitsippa 'Blue Eyes'
Vad kan man säga annat än wow!
 Anemone nemorosa 'Blue Eyes'
Det finns många olika vitsippor och jag tänker avsluta med en fylld som nog är den jag trots allt tycker allra bäst om. Den växer under vår gulbladiga kornell och låter sig inte gärna fotograferas. Man får knöka sig in. Försiktigt.

Vitsippa 'Vestal'
Vitsippa 'Vestal'
Fylld vitsippa
(Anemone nemorosa 'Vestal')
Det är svårt att komma tillräckligt nära utan att riskera antingen kornellens eller mitt liv, men med datorns hjälp kan man turligt nog krypa närmare. :)

Vitsippa 'Vestal'
Fylld vitsippa
(Anemone nemorosa 'Vestal')
På håll gick det lättare att ta bilder. De fyllda vitsipporna växer innanför den smalbladiga lungörten med sina klarblå blommor (Pulmonaria angustifolia) och kungsängsliljorna (Fritillaria meleagris).


Samma vy som ovan fast från andra hållet, och i solsken. Visst är det underbart med vår!



När jag tidigare skrev att sipporna inte gör så mycket väsen av sig glömde jag bort vår vanliga älskade vitsippa. Den ligger inte på latsidan utan sprider sig vilt, men vad gör väl det annat än gott. Kanske.


Slut på sipporna. Dags för nunnorna.  Precis som med sipporna finns det massvis med olika nunneörter. Jag kommer emellertid inte riktigt överens med dem, eller om det är de som inte riktigt trivs med mig. Jag har köpt knölar av en del fina sorter men resultatet är knalt. De jag köpte i höstas lät jag stå i krukor som jag grävde ner i en övervintringslåda, så att jag säkert skulle komma ihåg dem. Glömde förstås bort att vattna, och när jag väl kom ihåg dem vattnade jag för mycket. De blev aningen "slemmiga", kan man säga. Nåväl, jag har inte gett upp.

Turligt nog har jag mina olika vanliga nunneörter (Corydalis solida) att njuta av. Jag fick dem av en vän och de är mig mycket kära. De är rosa, blå och lila och de små blommorna tål verkligen att titta på.
Nunneört (Corydalis solida)
Rosa nunneört
Nunneört (Corydalis solida)
Blå nunneört
Nunneört (Corydalis solida)

Avslutningsvis var jag då framme vid julen. :) Jag älskar hyacinter och deras doft men kan inte ha dem inne till jul. Både vår dotter och min svärfar mår riktigt dåligt av dem. Ett tag hade jag en kruka i källaren men stämningen ville inte infinna sig i ensamheten med dem därnere.

I höstas kom min man hem med massor med hyacintlökar och gissa om jag blev glad, samtidigt som jag kände mig lite dum som inte kommit på det själv. Den här våren har det doftat hyacint i trädgården hos oss. Underbart!

Hyacint 'Gipsy Princess'
Hyacinterna som min man köpte
skulle vara bränt orange.
Vi blev förvånade när det
visade sig att de var gula.
Enligt förpackningen är det
Hyacinthus 'Gipsy Queen',
men eftersom sorten 'Gipsy Princess'
också fanns i affären (Lidl)
är nog vår gissning på att de blivit
felpaketerade inte alltför vild.  
Hyacint 'Gipsy Qween'
Hyacinthus 'Gipsy Princess'.
Hyacint 'Gipsy Princess'
Hyacinthus 'Gipsy Princess'.
Längst bak i bilden kan man skymta backsipporna (Pulsatilla) tillsammans med den lilla narcissen Narcissus 'Tete á Tete'. Jag kunde inte låta bli att ta med en bild på dem också. Tulpanerna som i all sin enkelhet är de vårblommor jag gillar allra bäst får dock inte vara med. Inte den här gången. :)

Vit backsippa, blå backsippa


Sköna maj är här. 
Maj då så mycket ska göras, 
och som alltid på något förunderligt sätt har en tendens 
att rusa fram allt för fort.
Men visst finns det tid att njuta,
det hoppas jag,
och det önskar jag er alla.

Kram Anna-Karin