måndag 30 januari 2017

Vintersådd

Känslan när ett frö gror och växer upp till en liten planta är skön. En blandning av fascination, tillfredsställelse och vördnad infinner sig. Jag brukar så inomhus på vårvintern och sen utomhus direkt i landen från det att jorden reder sig och framåt. Någon gång höstsår jag för att tjuvstarta våren men ofta glömmer jag det. Vintersådd har jag aldrig tidigare provat men blev inspirerad av en artikel och tänkte - varför inte. Själva pysslandet med fröerna och sådden var roligt. Vackra fröer är aldrig fel. 
Det här är några av de fröer jag sådde. Ja, inte vallmokapslarna
för de tömde jag på fröer innan jag tog in dem. Vallmofröna är
så ynka små så de fick inte vara med på bild.


Klematisfrön är stora och betydligt mer iögonfallande än vallmofrön.
Innan de sås bör man klippa bort penseln för att
förhindra att den möglar och förstör sådden.


De här fröna är inte så stora. De ligger klockan fyra i den översta bilden.
Jag tycker de ser ut som små gråsuggor.
När jag sår inomhus eller utomhus under säsong brukar jag blötlägga de flesta fröer innan sådd för att underlättar groningen. Det gjorde jag inte nu för jag vill ju inte att groningsprocessen ska starta förrän till våren när värmen kommer. Förutom att klippa av "svansarna" på klematisfröna så sandpapprade jag lite på vårärtornas fröer för att få deras hårda skal att ge med sig lite lättare. I övrigt tog jag fröerna som de var.
Vissa fröer, t.ex. vårärtornas, måste man rugga på
ytan för att de ska kunna gro.

När jag tog fram fiberduken för att klippa till lagom stora
bitar att ha i botten på sålådorna fick jag fin hjälp.
Vår underbart söta lilla Tussan.


Eftersom tanken är att sålådorna ska stå ute i väder och vind och att jorden i lådorna ska räcka för småplantorna så pass länge att de så småningom kan planteras direkt från lådan ut på den tilltänkta växtplatsen behöver man mata med lite extra näring i botten. Normalt får de ju ny näring när de skolas om i nya krukor men här ska ingen omskolning behövas.

Beroende på vilka växter jag sått har jag tagit lite olika jordblandningar i det övre lite tjockare lagret. Mest har jag dock använt såjord direkt ur påsen Ibland har jag blandat den med vermikulit eller finkornigt grus för att få det extra poröst/extra väldränerat.

Ljusgroende frön ska sås på ytan. De behöver ljus för att gro. För att de inte ska torka ut så lätt kan man täcka dem med ett tunt lager perlit eller, hoppas jag, vermikulit. Perliten släpper igenom ljus, det vet jag, men eftersom den har en tendens att dra på sig algtillväxt valde jag i de flesta fall att täcka med vermikulit istället.

Mörkergroende frön gror i mörker. Har man inga anvisningar för sådjupet är en bra tumregel att sätta fröna lika djupt som de är stora. Små mörkergroende frön eller sådana som trots allt ska sås ytligt är det smart att lägga lite perlit över.

Lådorna ska bara fyllas till hälften så att det finns utrymme för småplantorna att växa. Jag hoppas förstås att det ska växa så det knakar. :)
Fröerna som såtts i lådan längst upp till höger har täckts med ett tunt
lager perlit. I lådan längst upp till vänster är fröerna istället täckta med
ett tjockt lager vermikulit.  I lådorna längst ner har jorden i det ena fallet
blandats med finkornigt grus och i det andra med vermikulit. 
Eftersom jag inte provat att vinterså tidigare vet jag inte hur det kommer att gå. Resultatet kommer senare i vår och i nuläget vill jag absolut inte rekommendera någon att vinterså några riktigt svåröverkomliga dyrgripar. Själv har inte tagit slut på mina fröer utan har sparat så att jag kan förkultivera inomhus också. Går det bra är det förstås en helt fantastisk och enkel metod.

Växter som lämpar sig för vintersådd är:
1. Perenner och bienner (tvååringar) som växer här och klarar de svenska vintrarna.
2. Växter som ha sin naturliga växtplats i bergsområden eller på prärien.
3. Växter som självsår sig.
4. Härdiga träd och buskar.
5. Härdiga sommarblommor, så kallade "Hardy Annuals".
6. En del grönsaker.
Jag har bara sått perenner och här står nu mina vintersådder. Locken är
fastsatta med silvertejp för att inte blåsa av, eller puttas av, av
mina gräsligt nyfikna katter. De står i skuggan eftersom småplantorna
som förhoppningsvis dyker upp senare inte klarar stark vårsol. 
Att placera lådorna nergrävda i snö eller att ösa snö över dem ska vara bra. Lite svårt den här vintern, och nu när det snart är februari så känns det som att lite värmande vårsol vore mer välkommet än snö.

Att vinterså går dock fortfarande bra om man är sugen att prova.
Jag har sått Echinacea och att drömma lite är väl aldrig fel, 

Goda drömmar till er alla!
Kram Anna-Karin

tisdag 17 januari 2017

Rimfrost

I mitt förra inlägg lovade jag att skriva om mina vintersådder. Det kommer, men först lite bilder från vår trädgård. Med tanke på det underbara vintervädret vi haft i några dagar kunde jag inte låta bli att gå en runda med kameran. Rimfrost är så vackert.

Skuggbräcka Saxifraga urbium 'Aureopunctata'
Skuggbräckans vackra vintergröngula blad påminner om rosetter. Också nedanstående växter har något lite snirkligt över sig. Som små krumelurer.
Uppifrån och ner: Vintergrön rosenbräcka (Saxifraga Arendsii - Gruppen), vintergrå silverarv (Cerastium Tomentosum - Gruppen) och vintergrön taklök (Sempervivum).


Förutom de lite mer konstfulla bladverken ovan är många av de enkla bladen också vackra när de fått ett vitt puder över sig,
Uppifrån och ner: Vinterflerfärgad spetsmössa (Tiarella), vinterlila revsuga (Ajuga reptans), vinterrödbrokig alunrot (Heuchera 'Shanghai', vinterpurpurlila alunrot (Heuchera 'Obsidian'), myskmadra (Galium odoratum) som är vinterbrun men ändå vacker, och vintergrön gullgröna med inslag av gult och violett (Waldsteinia ternata).


Annat grönt och fint i trädgården nu är förstås rododendron.
Uppifrån och ner: Rhododendron 'Silber', Rhododendron 'Hydon Velvet', Rhododendron 'Blue ox'.


En och annan blomma som fortfarande tilltalar finns också.
Uppifrån och ner: Två jungfrur i det gröna (Nigella damascena), en liten stackars ulleternell (Anaphalis triplinerris), en förrymd hortensia (Hydrangea arborescens 'Annabelle'), hundratals små vita skogsastrar (Aster divaricatus) samt temynta (Monarda) och vintergrå vitmalört (Artemisia ludoviciana) i fint sällskap med varandra.

Solhatt (Echinacea purpurea) som fåglarna
mumsat frön från.
Irisen (Iris Sibirica -gruppen) som
troligen tömt sina frökapslar.


För att få lite extra färg i trädgården hittade jag på lite egna varianter på de vintergröna växterna. I övrigt var det mest som "Fyra nyanser av brunt". Minns ni den?

Till sist, efter allt det gamla från året som gått, en bild på något som komma skall.
En knopp med täta silkeslena hår som skyddar mot kylan.
Det är den första knoppen på trädet och oj vad jag längtar efter att få se den i blom.
Magnolia 'Elisabeth'

I trädgården finns det alltid något att njuta av,
och att längta till.
Det är gott!

Kram Anna-Karin

lördag 7 januari 2017

Allium och nävor i fint sällskap

I helgen har jag planerat mina vintersådder. Det är en och annan rar växt jag inte lyckats motstå att inhandla frö till. Enkelt kommer det inte att bli, men förhoppningsvis gror det och blir små fina plantor att pyssla om till våren. :) Tänkte återkomma till min sådd och de lite besvärligare rackarna i nästa inlägg.
Nu blir det istället två betydligt enklare, men mycket vackra och blomvilliga växter. Nävor och Allium. Jag kan inte annat än ge Ernst Kirchsteiger rätt i att "i det enkla bor det vackra".

Nävor tillsammans med gräs eller starr var för mig en oväntad
men utsökt kombination. Naturligt, fluffigt och lite vilt! 
Att starrets limegröna blad passar så fint till nävans 
blå blommor gör inte saken sämre.
Blå praktnäva (Geranium himalayense 'Gravetye') och
en rosa näva, troligen en flock- eller trädgårdsnäva.
Mera limegrönt och blått.
Praktnäva (Geranium himalayense 'Gravetye')
tillsammans med spetsmössa (Tiarella).
Den vackra praktnävan i närbild.
(Geranium himalayense 'Gravetye')
En annan vacker näva är brunnävan (Geranium phaeum 'Samobor').
De vackra bladen med fläckar av purpur gör sig fint tillsammans
med det mörkbladiga silveraxet (Actaea simplex 'Brunette').
Brunnävans (Geranium phaeum 'Samobor') blommor är små men lyser ändå
upp med sin intensiva färg. På den här bilden har de flesta blommat över
men några få tappra finns ännu kvar. De växer framför en kornell 
(Cornus sericea 'Hedgerow´s Gold') med limefärgade blad.
Blått och lime är fint! Lila och lime också!
Brunnävans (Geranium phaeum 'Samobor') små söta blommor i närbild.
Nävorna tillhör våra mest lättodlade växter och finns i många vackra arter/sorter och färger. I renaste vitt, ljuvligt rosa, lilarosa, violett, blått, cerise och mörkaste purpur. De klarar det mesta. Sol, skugga, torka och fukt. Många är fina som marktäckare medans andra är mer högresta. De är helt enkelt tacksamma och rikblommande men, ska väl medges, lite ostyriga och vilda. 

En annan växt som kan sprida sig och bli lite vild är allium. Det är en lökväxt som där den trivs kan bilda stora bestånd. Det finns många olika arter/sorter men de vanligaste går i lila eller vitt.
Allium! Allium, Allium!
Kirgislök (Allium aflatunense) en masse och ljusare
lila mossflox (Phlox subulata) som ramar in 
planteringen i bakgrunden.
Stora alliumbollar och aklejruta (Thalictrum aquilegifolium
'Thundercloud') med blommor i samma färg.
I bakgrunden Linnés döttrar (Stjärnflocka Astrantia major)
och bergklint(Centaurea montana).
Alliumbollarna är vackra också som nästan överblommade.
Allium och vit purpurfläckig buskpion. (Paeonia Ganzu - gruppen)
I höstas hittade min man några alliumlökar på Lidl som han bara var tvungen att köpa.
Förstår att han inte kunde motstå dem! Härlig tyngd!
Allium stipitatum 'White Giant´ 150 cm hög. :)
Att plantera de gigantiska lökarna kändes liksom lite rejält, i alla fall jämfört med de stackars små fröna som jag knappt kan se och som jag ska ge mig till att vinterså någon av de närmaste dagarna.

Nu ska jag dock inte plantera vare sig det ena eller det andra,
utan ta kvällen.
Lördakväll! Gött!
Kram Anna-Karin