fredag 25 november 2016

Vitmossa och pioner

Vitmossa och pioner låter fint när man säger det, lite grann som rosor och klematis eller kattfot och blå viol. De är nog dock till skillnad från de andra inga bra samplanteringsväxter. Pionerna skulle bli riktigt ledsna och må förskräckligt dåligt om de fick vitmossa runt fötterna. Pionfrön däremot tycker om vitmossa, har jag fått lära mig.

Helst vill pioner inte ha något alls kring fötterna, definitivt inte vitmossa.
De vill stå fritt med växtkompisarna på behörigt avstånd, något som
vinrankan som ranglade iväg och snärjde in den här fina blomman
inte brydde sig om. Nåja, den funkade ju bra som
växtstöd och störde inte så farligt.

Det finns örtartade pioner, buskpioner och Itoh - hybrider, vilka är en korsning mellan de båda första. Alla pioner är vackra, och visst måste jag erkänna att jag sneglat på min systers fantastiska buskpion, och på de gigantiska frökapslarna som den utvecklar efter sin majestätiska blomning. Jag har dock aldrig vågat mig på att ta några frön eftersom jag inte vetat vad jag ska göra med dem. Jag har också förstått att det inte är helt lätt att "så" pioner och att man behöver ha en ängels tålamod, vilket jag nog inte alltid har :)
Vit purpurfläckig buskpion i knopp, ......
(Paeonia Gansugruppen Vit purpurfläckig buskpion )
..... och i blom.
Blommorna är stora som tallrikar och doftar ljuvligt.
(Paeonia Gansugruppen Vit purpurfläckig buskpion )
De härliga frökapslarnasom de magiska fröna gömmer sig i.
(Paeonia Gansugruppen Vit purpurfläckig buskpion )
Nu blev det dock så att jag vann pionfrön på trädgårdsamatörernas lotteri. Det var fröer från en 'Lemon Chiffon', som är en örtartad pion, och från en purpurfläckig buskpion. Underbart men pirrigt!

Efter att ha frågat runt lite och mest fått små uppmuntrande leenden till svar fick jag börja googla. Läste mig då till att pionfrön ska gro i färsk vitmossa, och begav mig till skogen för att plocka.
Det blåste förskräckligt men ....
..... väl inne i skogen blev det helt tyst och vindstilla. Tog en liten
promenad och bara njöt av de dova men vackra färgerna.
 Det finns inte mycket som slår en gammal
tallskog med marken täckt av lavar.
En bit bort, nedanför platån med tallarna där det är blötare bredde
vitmossan, som inte är så vit, ut sig.
Plockade lite här och lite där så att det inte
skulle synas och begav mig  hemåt.
Dags att sätta igång med pionsådden :)
Först ska vitmossan rensas och klippas i centimeterstora bitar.
(Har jag läst mig till på nätet.)
Färsk, nyklippt och lagom fuktig (tror jag) vitmossa som ....
..... ska fördelas i plastlådor eller stadiga plastpåsar. 
Sen dags att ta fram fröerna .....
(Här åtta fröer från Paeonia 'Lemon Chiffon' och .....)
här sex fröer från den vita purpurfläckiga buskpionen..)
....och lägga dem ovanpå mossan i påsarna och ställa i rumstemperatur.
Lätt som en plätt!
Sen var det slut på informationen på nätet och jag fick börja improvisera. Tänkte att det var bra att behålla fuktigheten i mossan och stängde därför påsarna med klämmor. Tänkte också att de stackars fröerna nog behövde lite frisk luft och gjorde därför små hål i sidorna på påsarna med en liten pickare. Hittade ingenting om huruvida fröerna är ljus- eller mörkergroende och ställde dem därför lite halvljust.
Kanske är mina idéer helt åt skogen fel, men fint pyntat
i vardagsrummet blev det i alla fall.
Vitmossa och första advent är väl aldrig fel.
Om de små fröerna är nöjda kommer en liten grodd att växa fram och om ett par månader bör den ha blivit ett par centimeter lång. Då ska fröerna in i kylskåpet i ytterligare ca två månader tills det bildas en längsgående spricka i fröskalet där de fösta karaktärsbladen ska kunna anas. För att bladen ska kunna komma fram är det då dags för omplantering i jord, framflyttning i ljus och värme och omvårdnad som för andra frösådda små plantor.

Om det lyckas tar det sen minst ett par år innan den örtartade pionen, och bortåt tio år innan buskpionen blommar. Läste också, efter att jag gjort allt det här, att buskpionen börjar med att bilda en rot och att den inte får några blad förrän år två. Kanske gällde den informationen jag hittat bara örtartade pioner och inte buskpioner? Nåja, skulle så vara fallet får jag väl be min syster om några frön och göra bättre nästa gång.
Med lite tur kanske jag har en sån här om tjugo år.
(Paeonia Gansugruppen Vit purpurfläckig buskpion )
Om någon vill se hur Paeonia 'Lemon Chiffon' ser ut kan ni gå in här.

Tänker på att man ibland lite lättvindigt säger att något är jättelätt när man får en fråga,
och det är klart att det är lätt när man kan.
När man inte kan är däremot ingenting lätt,
men man får väl prova ändå.

Önskar alla en riktigt mysig första advent!
Kram Anna-Karin

14 kommentarer:

  1. Spännande att se när de börjar att gro :) Själv sådde jag lite pionfrö för många år sedan, tror att jag la fröer vitmossa i bukar med lock i kylen i några månader. När det blivit groddar planterade jag dem i krukor som stod ute i ett år eller två. Minnen är bra men kort kommer inte alls ihåg hur många som blev något av eller om jag gjorde något mer med krukorna. Vill du ha information så är det nog bäst att du frågar pionsällskapet, de vet :) Ha det gott/Monne

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, jag inser att pionfrön är lite speciella så jag får nog vända mig till pionsällskapet och också kolla vilken info jag kan hitta på deras sida pionisten. se. Tack för tipset om dem. Det vore roligt att kunna få fram egna pioner från frö så jag får "kämpa" på med dem mellan lussebullsbak och annat adventspyssel.
      Allt Gott!
      Anna-Karin

      Radera
  2. Jag har inte provat att så pionfrön, men info finns på pionisten.se (ifall du inte redan hittat dit). Lycka till med sådderna, håller tummarna att det blir plantor. :)
    Kram Kristina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Kristina! Det vore väldigt roligt om det kunde bli plantor och tack för tipset om pionisten. se. Har till och med en broschyr från dem, men ibland räcker inte tanken längre än vad näsan räcker, eller hur man nu brukar säga.
      Önskar er en riktigt fin första advent!
      Kram Anna-Karin

      Radera
  3. Har inte provat att så pionfrön, men nån gång ska det bli av...vänta tjugo år på blomma... då bor jag kanske inte ens här eller inte ens lever, nej den huvudsakliga trädgårdsnjutningen måste ske här och nu och pionerna köpas på rot. Fast många gånger är det resan som är mödan värld...
    Allt gott
    /Anette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, beträffande frösådd av buskpioner så får man nog se resan som det lockande även om det nog "bara" tar tio år innan den första blomman visar sig men tjugo år innan busken blivit stor och frodig. Bara och bara! :) Vanliga örtartade pioner går ju betydligt snabbare, men att plantera stora kraftiga rötter nu på hösten (lite i senaste laget nu kanske beroende på var man bor) och få en magnifik blomning redan nästa år är nog det mest lockande alternativet. Man kan ju i och för sig göra lite både och så känns inte väntan på fröerna så lång.
      Önskar fortsatt fin vecka!
      Anna-Karin

      Radera
  4. Pioner till mina favoriter i trädgården, örtartade, men jag tror att tålamodet saknas för mig att så pionfrön.
    Jag hoppas det blir lyckade sådder för dig, vem vet kanske kan jag bli inspirerad att försöka själv. :) Tänk vilken lycka att ha dragit upp sina egna pionprimadonnor i trädgården!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jo, jag har sett några av dina underbara pioner i tidigare inlägg och gissat mig till att det är en av dina favoriter. De är verkligen underbara. Det finns ju så otroligt många vackra pioner som man förstås skulle vilja ha och att försöka få upp i alla fall någon från frö känns lockande, men risken är att tålamodet tryter och det blir till att köpa rötter istället ....

      Radera
  5. Hejsan!

    Trevlig läsning om pionsådder. Jag är verkligen inte duktig med att så frö men pioner har jag sått på vinst och förlust och det blev vinster av allt. Jag råkar ha en riktigt knallgul svavelpion som sätter massor av frön varje år. Jag satte fröna i krukor och vintern fick de tillbringa i en kallbänk med lock mot vätan. Nästa säsong utomhus igen och andra vintern i kallbänk. Pionfrön bildar enbart rötter det första året och andra året kommer hjärtbladen. Och det fungerade alldeles utmärkt och nu har jag även sått andra pioner, arter, som är lite mer åtråvärda.

    Hälsningar

    /Gunilla

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej!
      Tack för dina bra tips om hur man sår pioner. Trodde att de örtartade pionerna fick sina hjärt- och karaktärsblad redan första året men får nu tänka om angående mina sådder. Vad underbart det måste ha känts att lyckas så bra med pionsådden första gången du provade. Förstår att det gav mersmak. En del pioner är ju riktigt svåra att få tag i, men kan man driva upp dem från frö blir det lite lättare. Inte så många som vill dela sina rariteter. Lycka till med dina nya sådder och, som sagt, stort tack för hjälpen.
      Önskar dig ett fint veckoslut!
      Anna-Karin

      Radera
  6. Lycka till med dina sådder. Absolut att du ska så buskpioner. Mina blommade efter sju-åtta år och då hade de varit med på flytt, stått trångt och varit lite smått misshandlade. Nu är de över en och en halv meter höga.
    Trevlig advent!
    Anette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej!
      Tack för dina värmande ord om mina frösådder av buskpioner. Det inger hopp. De är ju så underbara och en buske över en och en halv meter hög låter som en dröm. Vad roligt att du tittade in till mig. Det är så trevligt att få kontakt med andra bloggare som man kan kika in hos och inspireras av.
      Allt Gott!
      Anna-Karin

      Radera
  7. Du kommer säkert få små spirande pioner så småningom. Jag har sått i vitmossa flera gånger. Tycker inte alltid att grodden vill komma efter några månader i mörker och rumstemperatur men har ställt in dem i kylen ändå. Och om det gått lång tid utan groddar har jag sått ut fröna i kruka istället. I 9 fall av tio kommer det upp pioner. Och i många fall gror samtliga frön. Titta till fröna i påsen en gång i veckan eller så. Plocka bort frön som möglar - de skadar resten och är naturens sätt att rensa ej grobara frön.

    Groningsprocessen är densamma för alla typer av pioner och med lite tur så kan man se och få karaktärsblad redan efter ett år med frön som fått värme-kyla behandling inne i mossa eller vermiculit.

    Lycka till! Carina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Carina! Tack för dina värmande rader som verkligen gav mig hopp om att få se mina pionfrön spira framöver. Ska titta till dem ofta och ställa in dem i kylen även om de inte fått groddar efter någon månad ytterligare. (De har inga groddar än men ser fräscha och fina ut.) Och om det ändå inte blir några groddar får det bli kruka istället. Jag har haft dem halvmörkt i rumstemperatur men ska genast flytta dem till en mörkare placering eftersom du skrev mörker och rumstemperatur. Visste inte om de var ljus eller mörkergroende och ställde dem därför lite halvmörkt. Stort tack för all din hjälp! Så gulligt av dig!
      Önskar dig ett gott slut och ett Gott Nytt År!
      Anna-Karin

      Radera