fredag 17 juni 2016

Trädgården runt med vackra och mindre vackra nedslag

Vår trädgård är ca 1400 kvm stor och ligger i ett område med en blandning av hus från 1800-talet och helt nyproducerade villor, och allt däremellan, och för att vara helt ärlig så är det nog husen emellan som dominerar. Vårt hus är från 1956 och är större än den för 40-talet tidstypiska egnahemsbostaden men betydligt mindre än de villorna som sen blev vanliga under 60- och 70-talet. Vi bor på gammal sjöbotten och gräver man tillräckligt djupt så kommer man ner till alven som består av nästan ren lera, och bitvis också blålera. Vattnet rinner, som ni nog gissar, därför inte så snabbt undan och just den här våren och sommaren har det varit en stor fördel. Jag har fått vattna växterna, och speciellt de nyplanterade rätt rejält, men gräset som fortfarande är alldeles grönt har inte fått en endaste droppe extra. Att det är gammal sjöbotten gör också att trädgården är nästan platt. En bit bort, vid Vänerns strand, är det mer kuperat och på en del ställen till och med lite Västkustkänsla (jag skrev lite :-)), men den variationen och underbara känslan som berg i dagen skapar saknas tyvärr i vår trädgård.

Det här kortet är taget från uppfarten framför husets entrésida och som ni
ser är det alldeles platt. Vid den tomma spaljén växte fram till i höstas fyra
klätterrosor. De drabbades av svartfläckssjuka och började ta så mycket tid i
anspråk att de fick åka till containern för brännbart på återvinningen.
Tanken är att det hål de lämnade efter sig ska täppas igen och att planteringen
på den här sidan av huset ska bli betydligt större för att minska insynen
från gatan, som går utanför på höger sida. Utmed gatan växer en
rödbladig perukbuske (den går att skymta) ........... 
...... och vid den gör jag mitt första nedslag. De små blommorna som ramar
in den rödbladiga perukbusken (Cotinus coggygria Rub. 'Royal Purple´)
är vit rosenbräcka (Saxifraga Arendsii-Gruppen) som jag planterat och
de stora vita är tovsippa (Anemone sylvestris) som hittat dit på egen hand.
Det blev vackert men jag får nog se upp med tovsippan
så att den inte tar överhanden.
Rödbladig perukbuske (Cotinus coggygria Rub. 'Royal Purple´) och
vit rosenbräcka 
(Saxifraga Arendsii-Gruppen) från ett
annat håll dit inte tovsippan hittat än.
Det var något i kombinationen av dessa båda som fick
mitt hjärta att slå lite extra.
Rödbladig perukbuske  (Cotinus coggygria Rub. 'Royal Purple´) och vit rosenbräcka (Saxifraga Arendsii-Gruppen) .
Nedanför perukbusken börjar rhododendronbuskaget och där det slutar  ligger
den här lilla ingången från gatan. Till höger i bild ligger en nyanlagd liten
plantering som jag som bäst håller på att fylla med växter.
Eftersom allt är nyplanterat är det inte så storslaget precis,
men här kommer några av nytillskotten i all sin litenhet .....
...... smörbollen (Trollius cultorum 'Alabaster' ) som fått lite gräsklipp
runt fötterna som skydd mot uttorkning och .......
...... vars svagt gräddgula färg jag bara inte kunde motstå.
Smörboll (Trollius cultorum 'Alabaster' )
Den vita stjärnflockan (Astrantia major Star of Billon') stod liksom
smörbollen bara där på trädgårdsamatörernas växtmarknad och väntade
på att jag skulle få syn på den, och det fick jag ju förstås.......
....... det samma gäller den än så länge lilla paradisliljan
(Paradisea liliastrum) med sina helt oemotståndliga
vita blomklockor. Den blir med tiden 60 cm hög.
I bakgrunden syns en mandeltörel
(Euphorbia amygdaloides 'Purpurea') med gulgröna
blommor och violett bladverk, också den
nyplanterad men inhandlad på
Botaniska trädgården i Göteborg, 
Mandeltörel (Euphorbia amygdaloides 'Purpurea') 
Innanför den nyplanterade rabatten ligger den nu två år gamla planteringen
med växter i vitt, gult, lime och violett (det verkar som om jag bara gillar
de färgerna :-) men jag har andra färger också, på andra ställen)
Mitt i planteringen går en liten stig som normalt är mossbeklädd,
men så icke denna regnfattiga vår och sommar.
Mittemellan myskmadran till vänster (det stora ljusgröna fluffet)
och gullgrönan till höger (det platta lite mörkare gröna)
mynnar stigen ut mittemot det lilla äppleträdet som nu har tre år på nacken.
Det har jag vattnat, för fruktträd tar minst fyra år på sig innan de
etablerat sig tillräckligt för att  klara sig själva.
Ställer jag mig med ryggen mot äppleträdet ser jag istället odlingslådorna,
pallkragarna och den underbart vackra redskapsboden som har en renoverad
och tre orenoverade sidor ....... Hrmmm!!!  Ibland tar det stopp och då får
man vänta ett tag tills lusten faller på igen. Ibland dröjer det rätt länge,
och den här sommaren har vi ingen lust att snickra, skrapa och måla
heller, så "den lagom förfallna charmen" kommer att bli kvar ett tag till.
Vad som växer i odlingarna kommer nästa gång då jag
fortsätter min tur genom resten av trädgården.

Innan jag slutar för idag tänkte jag backa tillbaka nån vecka i tiden till en gammaldags narciss. Den blommar i slutet av maj och i början av juni efter det att de flesta andra tulpaner och narcisser gjort sitt. En av mina bloggvänner var nyfiken på vilken sort det är och eftersom jag inte har en aning hoppas jag att någon kanske kan hjälpa mig med detta. Den doftar riktigt starkt, mycket starkare än t.ex, poetnarcisserna, och inslaget av vanilj är tydligt.

Här står det lilla beståndet och
knoppbildningen är igång.
När den börjar slå ut är den alldeles gul......
...... för att bli mer och mer ljusgul .....
..... och till sist istället helt vit med gula inslag bara i mitten.
Jag inbillar mig att det är en gammal sort men den kanske bara är halvgammal. Det vore väldigt roligt om nån kände igen den för den är min absoluta favorit bland de doftande växterna. När den blommar får den ofta besök. Den doftar godare än all parfym i världen, jag lovar :-)


Fortsätter min runda nästa gång, för nu ska jag ut och lägga halm under jordgubbarna, 
för imorgon ska det äntligen regna lite rejält......
......eller äntligen och äntligen......
det är helg, dottern ska spela fotbollsmatch och vi ska på trädgårdsbesök....
 ...... så om vi nu har väntat så länge så kunde regnet lika väl 
ha kunnat komma på måndag istället...

Det blir som det blir, med en tillönksan om en fin helg till alla!
Kram Anna-Karin

4 kommentarer:

  1. Din Narciss var väldigt vacker! Men jag kan tyvärr inte hjälpa dig med namnet. De vita blommorna mot de röda på Perukbusken var en väldigt lyckad kombination. Det är så mycket vackert nu att man nästan inte hinner med.
    Ha en trevlig helg!
    Titti

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är verkligen vackert men det känns som om allt blommar tidigare än vanligt och på en gång. Allt som brukar blomma till midsommar är redan i full gång så det gäller att passa på att njuta allt man kan nu när växterna har tidigarelagt sin "showtime". Den rödbladiga perukbusken är verkligen fin och i motljus är färgen så intensiv att man inte kan låta bli att förundras varje gång man ser den. Den är så vacker att den nog passar till allt.
      En fin helg till dig också!
      Anna-Karin




      Radera
  2. Härlig rundtur med många vill haväxter- smörbollen, mandeltöreln, sippor och liljor, och så klart den oemotståndliga kombon med perukbusken mmm så fint.
    Jag förstår att du haft en del vattningsarbete denna torra vår. Det händer ju en hel del i din trädgård och det är alltid roligt att stoppa ner något nytt. Ska bli kul att se vad det blir där rosorna stått.
    Kram Kristina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, det har varit en hel del vattnande den här våren och försommaren men nu regnar det så fint, och imorgon ska det komma massor under hela dagen (det är ju midsommarafton med obligatoriskt midsommarväder på gång :-), eller kanske mera :-( så för det verkar bli mer regn än brukligt.)
      Där rosorna stått växer nu lite provisoriskt planterade dahlior tillsammans med ettårig vallmo, tagetes och blomstermorort, samt några stockrosor. Det ska bli kul att planera den mera permanent men än så länge är jag bara i "grunnarstadiet". :-)
      Gissar att det blommar sagolikt vackert hos er nu och hoppas att ni får en fin midsommar med lite mindre regn än oss så att ni kan vara ute.
      Kram Anna-Karin

      Radera